BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Dessutom måste beslut fattas om den landgräns som finns mellan Storbritannien och ett EU-land, nämligen Irland. Gränsen mellan Nordirland och Irland är idag inte en hårt bevakad gräns och oro finns att en tydligare gränsdragning skulle kunna återuppväcka tidigare konflikter.
Delat land
Precis som det var före folkomröstningen om brexit 2016 är Storbritannien ett delat land. Fortfarande visar opinionsundersökningar att det inte är någon enorm skillnad mellan hur många som vill lämna EU och hur många som vill stanna. Däremot växer stödet för en andra folkomröstning. Tidigare har kampanjer lett till ett beslut om att parlamentet måste godkänna regeringens avtal med EU innan avtalet kan gå igenom. Nu hörs allt fler röster för en andra folkomröstning, en chans för britterna att få säga sitt om det slutgiltiga avtalet. I förra veckan lanserade tidningen Independent en namninsamling för en andra folkomrösning, som idag har över 500 000 underskrifter. ”Oavsett hur du röstade i brexitomröstningen förtjänar du att få säga ditt om det slutgiltiga avtalet”, menar tidningen.
Växande oro
Trots att allt fler höjer rösten för en andra folkomröstning säger premiärminister Theresa May att det inte ”under några omständigheter” kommer att ske, rapporterar EUObserver.
Under de senaste veckorna har oron växt i takt med rapporter om att mat- och medicinimport inte är säkerställda om Storbritannien inte lyckas få till ett handelsavtal med EU.
– Pressen från de som vill vara kvar i EU kommer att komma med full kraft efter sommaren – det är deras sista chans att påverka innan ett avtal ska bli klart i oktober, säger Anand Menon vid den brittiska tankesmedjan UK in a Changing Europe till EUObserver.
Menon tror dock inte att en andra omröstning skulle lösa någonting.
– Det blir inga tydliga resultat när ett land är så här delat. Det ligger inte heller i någons intresse att hålla en folkomröstning när båda sidor enligt opinionssiffrorna är så jämna.
Redan i mitten av månaden ska samtal mellan Storbritannien och EU återupptas, men vad händer sedan? Dagens ETC guidar till de viktigaste händelserna inför brexit-deadline.
House of Commons tillbaka
Det undre huset i det brittiska parlamentet kommer tillbaka efter ett sommaruppehåll i början av september. Då väntas det att de kommer att rösta om kvarvarande brexit-relaterade frågor.
4 September
Partikongresser
Liberaldemokraterna, socialdemokratiska Labour och konservativa Tories har alla sina partikongresser i tät följd från mitten av september. Liberaldemokraterna vill stanna i EU och propagerar för en andra folkomröstning. Labour är delat i sin syn på brexit – men säkra på att de inte vill ha den sortens brexit som regeringen just nu förhandlar fram – och Tories har fullt sjå med att förbereda sig för höstens förhandlingar.
15–18 september, 23–26 september, 30 september–3 oktober
EU-toppmöte
EU:s 28 medlemsstater (inklusive Storbritannien) möts i Österrike. Det är vid detta möte som båda sidor hoppas kunna komma överens om villkoren inför Storbritanniens utträde ur EU. Känsliga frågor som ännu inte är lösta, till exempel vad som ska hända med den irländska gränsen och huruvida ett handelsavtal ska skrivas under mellan parterna, bör alltså ha diskuterats klart innan dess.
18–19 oktober
Akutinkallat toppmöte?
Om unionen och Storbritannien inte lyckas komma överens om villkoren för Storbritanniens utträde under mötet i oktober väntas ett akutmöte sammankallas i november.
November
EU-toppmöte
De 28 medlemsstaterna
möts i Österrike igen. Detta är troligtvis sista chansen att komma överens om ett avtal om det inte tidigare
har gjorts.
13–14 december
Omröstning i parlamentet
Om Theresa May och hennes regering lyckas få fram ett brexitavtal i oktober är det under denna period som det brittiska parlamentet kommer att rösta om huruvida det ska godtas.
November – januari 2019
EU-toppmöte för att ratificera brexitavtalet
För sista gången möts EU:s 28 medlemsstater, denna gång för att ratificera avtalet mellan Storbritannien och EU förutsatt att det brittiska parlamentet har godkänt avtalet.
Mars 2019
Deadline
Vid midnatt mellan den 29 och 30 mars (klockan 23.00 brittisk tid) slutar Storbritannien officiellt att vara ett EU-land. En övergångsperiod kommer dock att fortsätta fram till slutet av 2020.
29 mars 2019
