Oroande attacker på demokratin i Östeuropa

När de kommunistiska enpartisystemen kraschade i Central- och Östeuropa etablerade en rad länder i regionen särskilda ombudsmanskontor, vars ämbetspersoner är menade att ta medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter i försvar och att värna det demokratiska systemet. Processen kom att kallas ”Ombudsmania” och påbörjades redan 1987 när Polen etablerade ett sådant ämbete.

Men sedan några år tillbaka har ombudsmännen i flera av dessa länder, som numera är med i EU, hamnat under ökad politisk press från makthavare med auktoritära och reaktionära agendor.

I Ungern, det första EU-landet där ett parti med en sådan agenda kom till makten, skred premiärminister Viktor Orbán tidigt till verket för att försvaga oberoende institutioner. Ungern hade ett ombudsmanskontor med fyra ämbetspersoner som skyddade grundläggande rättigheter, minoritetsgrupper och all offentlig data. 2012 lät regeringen finurligt reducera kontoret till att ha kvar bara en enda ämbetsperson, som saknar reell makt att kunna motsätta sig den auktoritära regeringen.

En likadan auktoritär regering kom till makten i Polen 2015, men där har ombudsmannen lyckats förbli oberoende. Han har också skarpt kritiserat regeringspolitiken. Ombudsmannen Adam Bodnar har därför i åratal varit utsatt för smutskastning och angrepp. Regeringen lät kapa hans budget kort efter makttillträdet 2015 och har flera gånger försökt ersätta honom. Den 43-åriga Adam Bodnars mandatperiod löpte ut i augusti 2020 och han saknar ännu ersättare, eftersom beslutet har förhalats i den regeringskontrollerade konstitutionsdomstolen.

I andra länder, som inte styrs lika auktoritärt som Ungern och Polen, har grundläggande demokratiska funktioner och däribland ombudsmanskontoren också hamnat under ökad press. I februari 2020 avslutades mandatperioden för Tjeckiens förra ombudsman Anna Sabatova. I hennes ställe placerade landets högerpopulistiske president Milos Zeman en gammal allierad figur, den 81-åriga konservativa veteranpolitikern Stanislav Krecek. Krecek har gått till angrepp mot Istanbulkonventionen mot kvinnovåld, mot NGO:ers arbete mot rasistisk diskriminering och försöken att legalisera samkönade äktenskap. Han avfärdar allt som komponenter i ett ”kulturkrig”.

Rumäniens förre ombudsman Victor Ciorbea, som tidigare varit premiärminister, utmärkte sig för att inte motsätta sig flera maktkoncentrerande åtgärder som landets förre socialdemokratiske ledare Liviu Dragnea genomförde. Trots att EU och rumäner själva protesterade mot åtgärderna.

Ombudsmanskontoren etablerades för att både bana vägen för demokratin och för att uppfylla kriterier inför en framtida anslutning till EU. Attackerna mot ombudsmännen är talande exempel på den sedan flera år krypande undermineringen av demokratin i östra Europa, som fortfarande får allt för lite uppmärksamhet i resten av Europa.