Oro efter ny rad av ­attacker i Afghanistan

Januari har varit en blodig ­månad i Afghanistan. Beväpnade gärningsmän angrep i måndags en militärakademi i huvudstaden Kabul. I lördags för en vecka ­sedan skakades staden av en ­attack när en självmordsbombare detonerade en sprängladdning i en ambulans. Dådet skördade över 100 offer. Tidigare i förra veckan attackerades även Rädda barnens kontor i staden Jalalabad i ett dåd med sex dödsoffer.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Björn Lindh, numera kommunikationschef på Palmecentret, var tidigare kommunikationschef för Svenska Afghanistankommitténs räkning på plats i Kabul under två år. Han säger att läget i landet är bekymmersamt. Speciellt för personal i utländska och internationella organisationer, som ses som ockupanter av IS och talibanerna.

– Dådet i helgen var tydligt riktat mot en plats där det finns mycket ambassader. Alla internationella organisationer har tvingats öka sin säkerhet den senaste tiden, vilket gör det mycket mer svårjobbat, säger han.

”Finns anledning att frukta”

En granskning som BBC nyligen gjort visar att talibanerna har närvaro i någon grad i 70 procent av landet. Situationen försvåras samtidigt av att IS har etablerat sig, säger Helené Lackenbauer, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Sveriges Radio. Hon säger också att talibanerna ändrat strategi vilket lett till fler civila offer.

Migrationsverket har dock inte ändrat sin bedömning av säkerhetsläget, och när det till­fälliga stoppet hävs kommer människor åter att utvisas till landet. Björn Lindh menar att det är svårt att säga om ­säkerhetsläget generellt försämrats för civila i Afghanistan.

– De här dåden gör inte att det går att säga om det blivit värre överlag eller inte. Det finns anledning att frukta, men det är inte så att det skett plötsligt. Även i somras skedde stora dåd i Kabul, säger han.

”Värda ett tryggare liv”

Han har svårt att se hur säkerhetsläget ska kunna förbättras. Både militära lösningar och förhandlingslösningar ligger långt borta.

Men trots den tuffa situationen i landet vill han ändå betona att fokus inte bara kan ligga på de afghaner som finns i Sverige och huruvida det är rätt eller fel att utvisa dem.

– Det bor 30 miljoner människor i Afghanistan. Det är där den långsiktiga lösningen finns. Jag har bott och jobbat i landet och känner att människorna är värda ett tryggare och bättre liv än att ständigt leva med oron som smällandet skapar. För mig var det två år. För dem är det hela liv.