– Regeringen bedriver just nu krig mot vetenskapen, säger Márton Zászkaliczky, idéhistoriker vid MTA.
Utses av regeringen
MTA består av ett forskningsnätverk med 40 större och mindre institutioner, och en mängd olika forskningsgrupper. Ett stort antal personer är involverade i akademins samarbeten och projekt. Den nya lagen tvingar alla institutioner att lämna akademin och bli en del av det nya, statliga forskningsnätverket ELKH, som blir verksamt från den 1 september. ELKH kommer att ledas av en styrelse där majoriteten av ledamöterna utses av regeringen.
Vill underlätta innovation
Regeringen försvarar reformen med att de vill underlätta innovation och utveckling i Ungern. Utbildningsministern László Palkovics har också lugnande jämfört förändringen med den reform som gjordes av den gamla östtyska vetenskapsakademin 1990. Argumentationen är alltså att det även i Ungern handlar om en ”demokratisering” av en ineffektiv akademi som behållit kommunistiska strukturer. Men det är en argumentation som varken de internationella eller inhemska forskarsamfunden gått på. MTA genomgick sådana reformer redan i början av 1990-talet.
– Det finns en rad problem med den här förändringen. Det allvarligaste är att vi har sammanlagt 10 000 personer hos oss, med olika former av anställningskontrakt, EU-kontrakt och projektkontrakt. Meningen är att ELKH ska förnya alla dessa kontrakt, men vi förstår inte hur man ska hinna göra det innan den 1 september, säger Márton Zászkaliczky.
Organiserar protestgrupper
Han och många andra forskare och lärare vid MTA har sedan januari i år organiserat sig i protestgruppen Akademianställdas Forum, som har arrangerat rundabordssamtal, manifestationer och marscher mot regeringen. Aktivismen har uppmärksammats internationellt, men inte förmått påverka regeringen. Det korta tidsspannet inför den 1 september gör att man förväntar sig ett logistiskt kaos gällande jobbkontrakten. Men det finns också en oro för att detta är ett medvetet sätt att öppna för uppsägningar av akademiker som regeringen ogillar. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har ända sedan våren 2017 gått till hårt angrepp mot landets högre lärosäten, eftersom dessa har kritiserat hans auktoritära och högerradikala politik.
– Det nya statliga forskningsnätverket kommer från första början vara under regeringens kontroll. Det betyder att regeringen kommer ha lagliga vägar för att strypa budgeten till vissa institutioner, eller helt och hållet stänga institutioner, om man inte uppskattar den typ av forskning dessa sysslar med, säger Márton Zászkaliczky.
Överväger att utmana
I höstas förbjöd regeringen Orbán i praktiken genusstudier i Ungern, genom att dra tillbaka all statlig finansiering och ackreditering. Regeringen betraktar genusstudier som ett vänsterliberalt pseudoämne. Nu får regeringen också möjlighet att bilda nya institutioner och öka anslagen till särskilt utvalda akademiker, vars forskning passar in i Orbáns ideologiska världsbild. I åratal har regeringen redan finansierat ”alternativa” forskningsinstitut och lojala akademiker, som sysslar med sådant arbete.
MTA har sagt att man nu överväger att utmana den nya lagen i den ungerska konstitutionsdomstolen. Men det är en väg som sannolikt inte lär leda någonstans, eftersom Orbán lät politisera denna myndighet strax efter sitt makttillträde 2010. Márton Zászkaliczky tycker med andra ord att det mesta ser mörkt ut.
– Det finns en otroligt stor risk för att regeringen kommer förvandla sitt nya statliga forskningsnätverk till ett som enbart tjänar deras egna syften och ideologi. Logiken är exakt den samma som under kommunismen, och det känns som att vi är tillbaka på 1980-talet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
