Till sist vann ett tyskt kompromissförslag, som kritiker anser är urvattnat. Bland annat måste ett utlåtande från den långsamt arbetande EU-domstolen sökas innan de nya rättsstatsreglerna träder i kraft, vilket anses vara en eftergift mot Ungern och Polen. Båda länderna lär hinna arrangera nya parlamentsval innan dess. Med EU-pengarna som en trofé kommer de sittande regeringarna ha större chans att vinna valen.

Inte desto mindre hette det från många makthavare att EU vann i striden mot Ungern och Polen. Vår egen statsminister Stefan Löfven kallade kompromissbeslutet för ”historiskt”.

Bara fem dagar senare, i tisdags, drev Orbáns regeringsparti Fidesz igenom en nionde ändring av den ungerska konstitutionen samt flera andra lagar, som innebär ytterligare auktoritära och reaktionära steg.

I ett tillägg i konstitutionen definieras en familj hädanefter som något baserat på äktenskapet och bandet mellan föräldrar och barn. ”Modern ska vara en kvinna, fadern ska vara en man”, fastslår grundlagen. Tillägget kommer i praktiken omöjliggöra för samkönade par att adoptera egna barn. Politiken är en fortsättning på den ”familjevänliga” konservativa retorik Orbán­regeringen fört sig med under de senaste åren, som inneburit allt hårdare angrepp mot hbtq-personer. I maj drog Ungern också tillbaka landets erkännande av transpersoner.

En annan grundlagsändring är att man har skrivit om definitionen av offentliga medel. Enligt kritiker kommer detta både göra det svårare att följa upp hur pengarna används och i vilken utsträckning de hamnar i fickorna på Orbáns lojala oligarker och bulvaner – en korruption Ungern idag är ökänd för.

Ännu en förändring är att man försvårat de parlamentariska möjligheterna att påverka stiftelser som idag tagit över driften av ett flertal offentliga universitet, i syfte att politisera den högre undervisningen. Orbán hävdar att stiftelserna är oberoende från regeringen, men i dess ledningar sitter regeringslojalister och före detta Fidesz­politiker.

Ytterligare en lagförändring är att Orbán har sänkt tröskeln för när regeringen kan utlysa undantagstillstånd och styra genom dekret utan parlamentarisk, demokratisk översikt. Det var lagstiftning man drev i våras, med coronapandemin som ursäkt, när Orbán också axlade ett sådant dekretstyre. Nu heter det att ett sådant styre kan utlysas när landet upplever ett krigstillstånd, ett kristillstånd eller ett tillstånd av fara, och under en period om 30 dagar istället för bara 15.

Inom dessa mycket luddigt definierade ramar kan Orbán utlysa ett dekretstyre och frigöra sig från parlamentet, när helst det än passar honom. Till exempel om omfattande oppositionella gatuprotester skulle utgöra ”ett tillstånd av fara”.  Just den här lagändringen är menad att träda i kraft 2023.

Och så vidare. Sammantaget innebär tisdagens lagändringar en fortsättning på den auktoritära utvecklingen i Ungern. Och det direkt efter den långa och hår­slitande EU-budgetstriden, som var meningen att sätta den typen av politik på plats.

Det är som att Orbán spottar på EU:s grundvärderingar, på rättsstaten, demokratin, toleransen och vanlig anständighet. Och vi ser det inte bara hända rakt framför oss – EU betalar honom också för att fortsätta göra det.