Ungern får allt häftigare kritik för att vara Putins trojanska häst i Europa. Viktor Orbán är beroende av den ryska gasen och underminerar nu EU:s sanktioner mot Moskva, samt förhalar Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.
Joakim Medin rapporterar från Budapest – där regeringen nu också satt upp propagandaaffischer mot Bryssel.
I början av förra veckan påbörjades en ny statlig propagandakampanj i Ungern, när ljusblå affischer sattes upp på anslagstavlor och frågeformulär postades till hushåll. Det rör sig om ännu en så kallad ”nationell konsultation” som går ut på att mobilisera regeringsväljare. Den här gången rör det EU:s sanktionspaket mot Ryssland. Propagandan avbildar en bomb med ordet ”sanktioner” på, och hävdar att det är det ungerska folket som träffas – och bestraffas – av Bryssels agerande.
EU-kommissionen fördömde i onsdags den ungerska kampanjen som mycket opassande, eftersom syftet med sanktionspaketen är att stoppa ryska bomber från att falla över Ukraina. Denna senaste incident har ännu en gång fått kritiker att tala om den ungerska premiärminister Viktor Orbán som en ”rysk trojansk häst” i EU.
Mosatt sig sanktioner
Orbáns regering har i åratal odlat politiska och ekonomiska band till Ryssland, och både före och efter invasionen av Ukraina motsatt sig sanktioner. Det har bidragit till ett mindre enat Europa mot det aggressiva Moskva.
I centrala Budapest besöker Dagens ETC advokaten Miklós Ligeti som arbetar i den korruptionsgranskande organisationen Transparency international. Han har i åratal granskat Orbáns ekonomiska band till Ryssland.
– Sedan 2010 har regeringen bedrivit vad man kallar ”öppningen mot öster, för att leta investeringar från Ryssland och Kina. Orbán har velat ha pengar utan några förbehåll, som är fallet med väst där man också vill se fri konkurrens och demokrati, säger Miklós Ligeti.
Ryska pengar har bland annat bundits till expansionen av det omstridda ungerska kärnkraftverket Paks II. Men på det stora hela har den ekonomiska policyn österut inte kunnat mäta sig med EU, vars pengar varit långt mer betydelsefulla. EU-medlen står idag för lite mer än hälften av alla offentliga investeringar i Ungern.
80 miljarder står på spel
Miklós Ligeti tror att den ungerska regeringens torpeder mot EU:s Rysslandssanktioner är ett sätt att bedriva utpressning, eftersom Ungern just nu riskerar gå miste om 7,5 miljarder euro från EU:s coronaåterhämtningsfond. Skälen är Orbáns auktoritära styre, som strider mot EU:s demokratiska värderingar, och den extrema korruptionen i landet som berikat regeringslojala oligarker.
Inför hotet om att gå miste om motsvarande 80 miljarder kronor har Orbánregeringen dock också svarat med att ta fram ny lagstiftning mot korruption.
– Det är väldigt cyniskt, regeringen tar helt uppenbarligen fram de här åtgärderna för att bemöta EU-kommissionens förväntningar. Och det kommer inte ha så stor effekt heller, korruptionen på elitnivå är en del av orbanismens system, säger Miklós Ligeti.
Orbán genomför två valser samtidigt – både utpressning och propaganda mot Bryssel, samt lagstiftning enligt önskemål – och är övertygad om att han landar i en acceptabel lösning.
– Det är Orbáns välkända dans, och det måste vara irriterande för EU-kommissionen.
”Det är bara skitsnack”
Men banden till Putin misstänks också ligga bakom varför Ungern, likt Turkiet, ännu inte godkänt Sverige och Finland som nya medlemmar i Nato. De är de enda Nato-länderna som inte röstat om saken i sina parlament, och precis som den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan förhalar processen för att plocka politiska poäng, tror kritiker att Orbán är ute efter samma sak.
I början av oktober lade det socialdemokratiska oppositionspartiet MSZP fram ett förslag i parlamentet om att skynda på ratificeringsprocessen, men Orbáns parti Fidesz som har egen majoritet röstade ner förslaget.
Tamás Harangozó är parlamentsledamot för MSZP och vice ordförande i det ungerska försvarsutskottet, med direkt insyn i frågan om Natos utvidgning. Dagens ETC når honom över telefon när han befinner sig i Berlin för att delta i en socialistisk konferens.
– Fidesz har sagt att man behöver mer tid för diskussioner innan omröstningen, men det är bara skitsnack. EU har länge uttryckt oro över att Fidesz ofta ändrat lagar under loppet av bara en dag. Om de säger ja kan vi rösta om saken redan nästa dag, allt handlar om viljan hos det härskande partiet.
Beroende av rysk gas
Tamás Harangozó tycker det är tydligt att Orbán vill försöka göra Ryssland en tjänst. Det här bygger å ena sidan på Orbáns politiska tolkning av Ukrainakriget.
– Orbán har trott att Europa kommer kollapsa på grund av kriget, att ett gemensamt europeiskt projekt inte kommer fungera längre. Därför har han velat förbereda sig och fortsätta ha en god relation till Ryssland.
Han tror också att Orbán tänker vänta in Turkiets beslut i Natofrågan, och bara efter det sluta blockera processen. Under den tiden kan Orbán visa Putin att Ungern gjort allt i sin makt.
Men den proryska hållningen har antagligen också energipolitiska skäl: det faktum att Ungern är så starkt beroende av rysk gas. Orbán har inte gjort någonting för att förändra detta under sina år vid makten och klagar nu på att de avstängda gaskranarna kastar hans land i fördärvet. Den ryska gasen skulle kunna ersättas med dyrare substitut, men pengarna saknas eftersom den ungerska ekonomin just nu befinner sig i fritt fall. Förra torsdagen beslutade centralbanken att höja styrräntan till hela 18 procent.
– Med den vetskapen är det ännu lättare att förstå varför regeringen gör som man gör med Natofrågan, säger Tamás Harangozó.
Åkte inte på Nato-mötet
I början av oktober meddelade Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó nämligen att man hade slutit ett nytt avtal med Ryssland, som i princip innebär att Ungern kan importera rysk gas men vänta med att betala för den till våren eller sommaren nästa år.
Nu kan det här också ha påverkat något så grundläggande som Ungerns fysiska deltagande vid Natos möten. Tamás Harangozó är en av Ungerns sju delegater i Natos parlamentariska församling. Den här veckan skulle de ha deltagit i Natos möte i Helsingfors, men i förra veckan beslutade det ungerska parlamentets talman, Fideszmedlemmen László Kövér, att ställa in delegationens resa.
– Det hette att det var på grund av finansiella skäl, men vi hade redan betalat för flygbiljetter och hotellrum. Jag tror att de helt enkelt inte ville behöva diskutera på mötet, varför Ungern blockerar Sveriges och Finlands Nato-medlemskap.