Orbán har länge gjort verklighetsfrånvända utspel om fiender och konspirationer. Förr eller senare har det också resulterat i nya auktoritära angrepp på hemmaplan. Men det har alltid funnits kvar några hårfina gränser.
En sådan gräns passerades i slutet av förra året, när den ungerska regeringen lät kalla upp den svenske ambassadören på samtal med anledning av att en svensk människorättsorganisation hade kritiserat bristen på demokrati i Ungern. Orbánregeringen ville inte bara protestera – man begärde också att Sverige skulle ingripa mot organisationen. Den auktoritära agendan skulle utökas till Sverige så att Orbánkritiker tystades även här.
”Undergrävas och tystas”
Aftonbladet var först med att rapportera om saken i slutet av förra veckan. Kvällstidningen har sett ett delvis hemlighetsstämplat dokument från utrikesdepartementet, där namnet på den svenska människorättsorganisationen varit överstruket. Men tidsmässigt passar det ihop med en kampanj som svenska Civil Rights Defenders då förde, där Rysslands president Vladimir Putin, Syriens president Bashar al-Assad och Viktor Orbán framställdes som gamla män på 2030- och 2040-talen. Fortfarande vid makten – eftersom de riggat valen så att de aldrig kan förlora.
John Stauffer som är chefsjurist vid Civil Rights Defenders tycker Orbánregeringen krav på Sverige att ingripa mot organisationen visar exakt varför kampanjen behövdes.
– Jag tycker det visar hur man tänker och hur man ser på civilsamhället: det ska undergrävas och tystas. Vi kan även se hur man går hårt åt det ungerska civilsamhället och dess möjligheter att granska, berättar han.
Protestbrev från ambassaden
I november mottog Civil Rights Defenders även ett protestbrev från den ungerska ambassaden i Sverige, där man klagade på kampanjen och på att organisationen i ett uttalande sagt att Orbánregeringen använt pandemin som ursäkt för att anta lagar som underminerar rättigheter. Även Orbánregeringens internationella talesperson, Zoltán Kovács, fördömde Civil Rights Defenders.
– Vi granskar stater, samarbetar med lokala människorättsorganisationer och kritiserar regelbundet olika regimer för saker de gör. Men att det får den här typen av effekter, det har vi aldrig varit med om tidigare, säger John Stauffer.
”Det vore bäst för dig…”
Ungerns regering har å andra sidan inte varit främmande för att även tidigare använda diplomatins verktyg för att sätta tryck på granskare och kritiker i andra länder, i syfte att försöka tysta dem. Det fick jag själv erfara i juni 2018 när min reportagebok ”Orbánistan – rädsla och avsky i det illiberala Ungern” släpptes i handeln. Den ungerska ambassaden sände sitt förste ambassadråd, diplomaten Péter Györy, till min releasefest i Stockholm.
Med sig hade diplomaten Györy ett dussintal ungersk-svenska regeringsanhängare som stod och häcklade och muttrade i ett hörn, fram till att ambassadrådet greppade en mikrofon. Han kallade min bok för inte en granskning av premiärminister Orbán, utan ”en attack mot den ungerska nationen”. När Györy till sist lämnade tillställningen sa han till mig att gjort är gjort, boken har blivit skriven:
– Men det vore bäst för dig, om du inte skrev något mer om Ungern.
På liknande vis ringde Ungerns ambassadör i Sverige personligen upp Kobras programledare i oktober 2013, efter att SVT hade sänt ett program om högernationalism i Ungern. En ungersk statssekreterare krävde också en personlig ursäkt från Kobraredaktionen.
I mars 2017 angreps Aftonbladet av det ungerska inrikesministeriet och den ungerska ambassaden i Sverige, sedan kvällstidningen hade rapporterat om den ungerska gränspolisens brutalitet mot asylsökande flyktingar.
Angrepp från ungerska diplomatiskt håll har skett även i flera andra europeiska länder, liksom i USA. Och det vore på sätt och vis lite mer väntat, om sådana angrepp kom från länder som uteslutande haft ett auktoritärt styre. Men talande nog har Civil Rights Defenders i fallet ovan inte fått några påhopp alls från regimerna i Ryssland eller Syrien, trots att deras kampanj också nådde de två länderna. Organisationens arbete har inte heller någon tidigare gång lett till att utländska regeringar ställt krav på Sverige genom diplomatiska kanaler, om att Sverige måste tysta kritiken.
Sådana krav har bara kommit från EU-landet Ungern. Och det ställer så många obehagliga frågor om vad för slags politisk framtid Europa har att vänta, om man inte lyckas trycka tillbaka den politik Orbán symboliserar.
