Att Ungern tar över ordförandeskapet blir på sätt och vis historiskt. Aldrig tidigare har ett land som har ett pågående artikel 7-process mot sig lett förhandlingarna i ministerrådet. En sådan process, att artikel 7 aktiveras, kan inledas mot en medlemsstat när den allvarligt åsidosätter EU:s grundläggande värden. Straffet är främst ekonomiskt: utbetalningar av EU-medel till Ungern har frysts. Många höjer nu en varningens finger, andra går ännu längre och menar att EU:s trovärdighet står på spel. 

Sara Skyttedal (KD), som nyligen petades från toppen av partiets lista inför det stundade EU-valet, är dock inte orolig. 

– Man kan bara konstatera att vissa länder låter nationell politik påverka. Vi får se hur Ungern hanterar det. Jag hoppas att de kan särskilja sin nationella agenda från EU:s agenda. Och i så fall hoppas jag att det går bra, säger hon. 

Ungern har en artikel 7-process mot sig just på grund av att de undergräver demokratin och rättsstatens principer. Är det oroväckande?

– EU-ordförandeskapet måste representera rådet, inte Ungern.

Driva EU-agendan

Markus Johansson, statsvetare med fokus på EU-politik vid Göteborgs universitet och verksam vid Sieps, menar att Ungern kommer att ha ögonen på sig när man kliver in i rollen som ministerrådets ordförande. Han är dock inte jätteorolig över vad Orbán kan ställa till med – det handlar bara om sex månader – men samtidigt är det en unik situation i EU:s historia. 

I och med att Ungern som det ser ut nu kommer ha ordföranderollen det första halvåret efter EU-valet betyder också att det inte pågår så mycket lagstiftningsarbete, utan att fokus ligger på att få på plats en ny EU-kommission och organisationen av denna. 

– Ordförandelandet har som uppgift att driva den gemensamma EU-agendan och de gemensamma frågorna framåt. Det är grundförutsättningen för ordförandeskapet. Det handlar mest om att strukturera arbetet, som kommer att kretsa kring de frågor som redan finns på bordet. Möjligheten att påverka vilka frågor som finns på bordet är ganska begränsat för ordförandelandet. Det man kan göra är att skjuta något lite på framtiden, exempelvis, säger Markus Johansson. 

Ordförandelandet förväntas agera som en opartisk medlare, en ”honest broker”, förklarar han. 

– I det ligger att ordföranden till viss del ska stå tillbaka själv. Att avstå från att tydligt ta position, att avstå från att driva en egen agenda.

Samma förväntningar finns nu på Ungern.

– Jag vet lika lite som någon annan vad den ungerska regeringen kommer att göra under sitt ordförandeskap. Men en del kan naturligtvis tycka att det ser illa ut att Ungern tar över, säger Markus Johansson. 

Orbán i EU-toppen

Det går att skjuta upp ordförandeskapet eller ställa in det, men det görs både sällan och ogärna eftersom det rubbar det rullande schemat där samtliga EU-länder ingår. Att inneha ordförandeposten i ministerrådet enligt det rullande schemat ska inte förväxlas med rollen som Europeiska rådets ordförande, en post som i nuläget innehas av belgaren Charles Michel. Det Ungern ska göra är att leda förhandlingarna mellan EU:s ministrar, medan rollen Charles Michel har handlar om att hålla ihop helheten.

Charles Michel meddelade att han kommer att avgå i förtid för att istället kandidera till EU-parlamentet, något han under måndagen drog tillbaka. Istället kommer han att sitta kvar på sin nuvarande post, enligt Financial Times. När Charles Michel meddelade att han skulle avgå var det något som oroande EU:s politiker: om man inte lyckas hitta en ersättare innan Ungern tar över, hade det blivit Viktor Orbán som tillfälligt fått fylla också dessa skor. Vilket i så fall skulle ge honom mer utrymme att påverka agendan. Men nu förblir alltså Michel på posten.

När ett land utanför EU ska gå med i unionen ställs det tydliga krav på demokrati och rättsstatens principer. Ungern är det första EU-landet som inom ramen för EU-medlemskapet har avvecklat dessa. Gällande artikel 7-förfarandet tror Markus Johansson att utfrågningarna av Ungern, som EU:s ministerråd är delaktiga i, kommer att pausas under ordförandeskapet. 

– Det låter väldigt osannolikt att Ungern skulle föreslå sådana utfrågningar av sig själv.

Stort symbolvärde

Men oavsett om Ungerns möjligheter att ställa till med oreda är relativt begränsade, väcker det symboliska värdet i att låta en odemokratisk ledare ta över ordförandeskapet starka känslor hos flera svenska EU-politiker. Dels för att Ungern inte är en demokrati, dels för de nära banden med Ryssland. Alice Bah-Kuhnke (MP) menar att politiken som Orbán för har rent fascistiska drag, och att Putin via honom har en fot in i EU-politiken.  

– Putins intressen är de motsatta mot våra. Ungern går i hans ledband, och det är ett enormt hot mot hela vår union. Vi måste sätta hårt mot hårt, säger hon. 

Orbán ska inte behandlas som vilken politisk ledare som helst. Det menar Abir al-Sahlani (C) och nämner särskilt Orbáns försök att stoppa stödet till Ukraina. 

– Han beter sig som en regelrätt mansbebis. Det här är en jätteviktig fråga för oss i den liberala gruppen i parlamentet, liksom ett framtida ukrainskt EU-medlemsskap, säger Abir al-Sahlani upprört. 

Hon menar att det här också är en fråga för Sveriges regering. Om stödet till Ukraina från EU ska fortsätta går det inte att skära i EU-budgeten. De liberala krafterna i EU-parlamentet vill nu titta på möjligheterna att frånta Orbán rollen som ordförande, enligt al-Sahlani. 

– För att sätta handling bakom de ord vi alltid uttalar. Nämligen att EU är världens enda union av demokratier. Då kan vi inte tolerera auktoritära ledare.