När det stod klart vad som hänt kunde han bara peta i frukostmaten. All fokus hamnade på att följa nyheterna, samtidigt som gamla vänner i oppositionen hörde av sig.

– Vi gratulerade varandra, vi har blivit av med honom, skrev vi. Nu längtar jag efter att besöka Damaskus igen. Jag har inte kunnat åka dit sedan jag var 35 år, säger Abdulbaset Sieda.

Dagens ETC tar en kaffe med honom i köpcentrumet Gränbystaden i Uppsala. Det var han, den kurdiska arabiskläraren i Sverige, i exil sedan decennier, som blev ledare för den huvudsakliga oppositionen när revolutionen i Syrien var ny. Under 2012 reste Abdulbaset Sieda världen runt och träffade regeringschefer som ordförande i det som då hette Syriens nationella råd.

Svårt med demokrati

Han hoppade av oppositionsarbetet 2018 i protest mot Turkiets invasion av det kurdiska Afrinområdet. Idag är han pensionär, livet har blivit lugnare. Men de blixtsnabba förändringarna i det gamla hemlandet har vänt upp och ner på vardagen igen.

Rebellernas seger över Assadregimen under ledning av islamistiska Hayat Tahrir al-Sham, HTS, har väckt stora frågor om vilket slags styre som nu väntar Syrien. Abdulbaset Sieda tror inte det kommer bli demokratiskt.

– Kanske kan vi börja med en demokratisering, men det är svårt med demokrati i Syrien. Det förutsätter partier, tydliga program och politisk konkurrens. Civilsamhället är bättre nu än innan revolutionen men jag tror att folk fortfarande behöver mer erfarenhet. Vi har haft en väldigt sträng regim som inte accepterat politisk frihet. 

Avslagen opposition

En gång i tiden talades det – något naivt – om en liberal syrisk opposition med en Fri syrisk armé som tog kampen mot Assad. Luften gick ur den här miljön redan för åratal sedan. Kritiker kan anklaga både den utländska inblandningen och radikaliseringen av rebellerna på slagfältet.

– Vi trodde att världen skulle hjälpa oss, men vi upptäckte att flera länder bara ville ha in sina egna grupper i oppositionen. Det uppstod konflikter, man tappade hoppet och de som var de riktiga oppositionella lämnade. Och varför byggde man inte upp Fria syriska armén på de syriska officerare som hade deserterat, utan tog med grupper med personer man inte kände till? Det dök upp islamism överallt, särskilt hos soldaterna, säger Abdulbaset Sieda.

Fortfarande idag finns Syriska nationella koalitionen kvar, en sammanslutning av diverse grupper som motsatt sig Assad. Dess ordförande Hadi al-Bahra presenterade samma dag som regimen föll en plan som gick ut på att Syrien skulle tas över av koalitionens interimstyre under 18 månader.

Syrien har nu formellt fått ett interimstyre under den nya premiärministern Mohammed al-Bashir. Han innehade tidigare samma position i det regimfria Idlibområdet – som har styrts av det islamistiska HTS. 

Abdulbaset Sieda förklarar att han har bra kontakt med Hadi al-Bahra som person. Men ingen i Syrien känner igen honom och koalitionen saknar reellt inflytande där.

– De som är liberala och sekulära, de har inte någon makt på marken. Det är Hayat Tahrir al-Sham och Jolani som har makten.

”Många är glada nu”

Syriens egentliga ledare heter idag Ahmed al-Sharaa, men har använt Abu Mohammed al-Jolani som sitt alias. Jolani har en bakgrund som medlem i al-Qaida i Irak och grundade dess syriska gren när kriget bröt ut. HTS är den direkta arvtagaren och Jolani är fortfarande ledaren.

Själv säger sig Abdulbaset Sieda aldrig ha haft någon kontakt med HTS och Jolani. Men han har bett några gamla vänner inom oppositionen att ta kontakt med rörelsen och prata med dem.

– För att lyssna på dem, vad de tänker om vad som ska hända. Jolani uttryckte sig ganska bra i intervjun med CNN om en strävan efter civilt styre och om att kvinnor ska få leva fria. Och många är väldigt glada nu, Jolani har blivit till en Jesusfigur för folk. Frågan är vad som kommer efter.

Litar du honom?

– Litar och litar, han sitter där han sitter och andra har ingen makt! Men han kan inte styra landet ensam. Om han gör som han säger idag, då kan man ge honom legitimitet och samarbeta. Men om det kommer massakrer mot alawiter, mot kristna eller kurder, eller om det går för kvinnorna som i Afghanistan, då går det inte.

Abdulbaset Sieda dricker inte ur sitt kaffe på en och en halv timme. Han pratar om olika länder, aktörer och händelser som spelat viktiga roller före och under kriget. Han pratar också om kurderna i Syrien. Han hamnade på kant med flera av deras underjordiska partier, inklusive det nu regerande partiet PYD, när han gick in i ledningen för oppositionen.

De tycker att han sålde sig till en miljö med arabnationalistiska och islamistiska element, under Turkiets inflytande, vilket inte skulle gynna de rättslösa syriska kurderna. Han tycker att kurdiska självstyrets ledning begick ett misstag som gick en egen väg istället för att ingå i en bred, oppositionell folkfront mot regimen.

Farlig period

Alla är hur som helst överens om att det just nu är väldigt spänt mellan araber och kurder i Syrien. Abdulbaset Sieda har kvar två bröder, en syster och annan släkt i den nordöstra delen, som lär drabbas av fortsatta islamistiska framryckningar mot självstyret.

– Naturligtvis är folk glada över att ha blivit av med en korrupt diktatorisk familj som härskat i Syrien i 54 år. Men vi är i en övergångsperiod nu som är farlig. 

Vad tror du att Bashar al-Assad själv tänker idag? 

– Jag tror han tänker, som man säger på arabiska, att det är khalas. Att allt är slut. Men jag tror att han också har svårt att förstå hela situationen. Det är problemet med sådana personer som kommit till makten utan att någon bett dem, som ser på sig själva som gudar. Precis som med Muammar Gaddafi i Libyen när folk demonstrerade mot honom och han undrade, vilka är ni att protestera mot mig?