År 2008 förklarade Kosovo självständighet från Serbien, vilket Serbien vägrat erkänna. Så sent som i mars antog de båda statscheferna för Kosovo och Serbien – den radikale vänsterledaren Albin Kurti och Aleksandar Vučić från nyliberala, högerpopulistiska SNS – en handlingsplan för hur relationerna mellan deras båda länder skulle normaliseras.
Istället har norra Kosovo blivit till en krutdurk. Serbien har satt sin armé i högsta stridsberedskap och ledningen för Natos fredsbevarande styrka, KFOR, har fördömt våldet. EU och Nato har även krävt att Kosovo tar ansvar för att minska anspänningen i området.
Engjellushe Morina är senior politisk expert på Europeiska utrikesrådet, ECFR, en europeisk tankesmedja. Hon säger att Albin Kurti och Aleksandar Vučić har svårt att enas eftersom de saknar samsyn på hur konflikten ska lösas.
– Albin Kurti kräver att Serbien erkänner sin granne, att Kosovo får upprätta sin suveränitet i de norra delarna av landet och att den serbiska minoriteten som bor där följer lagar och regler som stiftas i Pristina, säger Engjellushe Morina och fortsätter:
– Aleksandar Vučić däremot verkar fortfarande hoppas på att norra Kosovo åter ska uppgå i Serbien. Han säger det inte högt, men allt han gör pekar i den riktningen. Han uppmanar den serbiska minoriteten att ifrågasätta Kosovos styre, till exempel genom att köra med serbiska registreringsskyltar. Och det är så vi fick bråk och barrikader på gränsen till Kosovo.
Val utan väljare
Efter självständighetsförklaringen 2008 fick nämligen bilägande kosovoserber fram till 1 augusti 2022 på sig att ändra sina skyltar till kosovanska eller riskera 150 euro, 1 742 kronor, i böter – men många har vägrat att underordna sig bestämmelsen. Som ett sätt att kräva utökat självstyre bojkottade kosovoserber lokalvalen i norra Kosovo i april, varpå kosovoalbanska kandidater kunde bli borgmästare trots att de är i minoritet. Valdeltagandet uppgick till 3,47 procent, varför de nya borgmästarnas legitimitet ifrågasätts.
Albin Kurti och hans radikala vänsterparti Vetëvendosje har inspirerats av såväl nordisk socialdemokrati som antikoloniala frihetskamper. De har ibland kritiserat EU för att pressa Kosovo till stora eftergifter gentemot Serbien. Ukrainakriget har dock förändrat maktbalansen till Kosovos fördel, då Serbien har tvekat att införa sanktioner mot Ryssland – vilket det borde göra som ett EU-kandidatland. Samtidigt har Aleksandar Vučić tvingats avgå som partiledare för SNS, när tiotusentals serber gått ut i protest mot landets styre efter två blodiga masskjutningar i början av maj.
Vad kan och bör EU göra nu?
– EU försöker att understödja förhandlingar men det går verkligen sådär. Bryssel behöver säga till båda länderna att de har en framtid i EU, men att de först behöver lösa sina problem. Framför allt behöver Belgrad höra det, för Kosovo jobbar hårt med att uppfylla medlemsskapskriterierna, säger Engjellushe Morina.
– Men det är svårt för EU att tala med en stark röst när fem av medlemsländerna inte erkänner Kosovo.
