– Att hon begravdes med såväl kvinnliga attribut som mili­tära objekt – som på intet sätt skiljer sig från dem som vi har hittat i mäns gravar, gör att vi kan vara säkra på att det handlar om en kvinnlig krigare, säger Mikheil Abramisjvili.

Okänd historia

Hon visas nästan aldrig, arkeologerna som grävde ut hennes bronsåldersgrav har heller inte gett henne något namn. Dagens ETC har fått särskild tillåtelse från museiledningen att be de anställda plocka fram sin skatt. Det är synd att hon inte får mer uppmärksamhet, tycker Mikheil Abramisjvili.

– Vi skulle gärna veta mer om henne. Men det kräver olika under­sökningar, som kostar pengar.

Museet behöver nämligen prioritera. I dess samlingar finns också andra fynd, som anses vara än mer anmärkningsvärda. Här finns till exempel rester av homo georgicus, de äldsta förmänskliga kvarlevorna utanför Afrika, cirka 1,8 miljoner år gamla. Här finns också de äldsta spåren av vinbryggeri – ett forsknings­ämne som till skillnad från amasonen är föremål för betydande internationell uppmärksamhet och forskning, vilket Dagens ETC tidigare berättat om.

Nu hoppas de georgiska arkeo­logerna att något europeiskt museum går med på att undersöka amasonen och utforska hennes hemligheter. DNA-test och strontiumisotopanalys kan berätta mycket om en person och hennes ursprung, och eventuellt också fastställa dödsorsak.

Högre nivå av jämställdhet då

Hennes kluvna skalle, ”ett krigssår, som bekräftar att hon var en fighter”, som Mikheil Abramisjvili kallar det, var som sagt inte det som orsakade hennes död. Kraniet har växt igen, vilket är ett tecken på att kvinnan levde åtminstone flera år efter striden.

Museet skulle gärna återuppta utgrävningarna i området där amasonen hittades, och lära sig mer om civilisationen där hon levde och kämpade. Var den lilla krigaren ett undantag i en manlig armé, eller ligger fler av hennes medsystrar i marken vid Tbilisis utkant?

– Själv tror jag det. Jämställdheten mellan könen verkar ha varit på en högre nivå då än vad den är nu, säger Mikheil Abramishjvili. Han hoppas att amasonen snart ska kunna hitta sin plats i museets permanenta samling – tillsammans med nya rön om den civilisation som formade henne och gjorde henne till en krigare.