Europaparlamentsvalet ritade om den politiska kartan i Storbritannien. Överlägset största parti blev Brexit-partiet, bildat och lett av den högerpopulistiske politikern Nigel Farage, som enligt det preliminära valresultatet fick 31,6 procent av antalet röster. Näst störst blev Liberal demokraterna med 20,3 procent. Först på tredje plats kom Labour som rasade ner till 14,1 procent av rösterna, följda av Green Party med 12,1 procent.
För de konservativa blev EU-valet en katastrof, de blev femma med bara 9,1 procent av rösterna.
För Storbritanniens socialdemokrater Labour blev det tydligt att partiet förlorade betydligt fler röster till Liberaldemokraterna och det Gröna partiet som bägge vill stanna kvar i EU än vad man förlorat till Brexit-partiet och UKIP.
Pressen ökar nu på Labour att ta ställning för en ny folkomröstning. Två av partiledaren Jeremy Corbyns närmast förtrogna, skugg-finansministern John McDonnel och skugg-inrikesministern Diane Abbot kräver att folkets ska få ta ställning till hur landet ska gå vidare med Brexit.
De fick omedelbart stöd av partiets vice ordförande Tom Watson, Labours skuggminister för Brexit Keir Starmer och Labours skugg-utrikesminister Emily Thornberrry.
Också fackföreningar kräver att Labour tar ställning för att stanna i EU, senast ut var de offentliganställdas fack Unison, som också är en mycket viktig bidragsgivare till partiet.
Corbyn själv gick ut i ett tal och slog fast att brittiska folket har rätt att rösta om Brexit, men att han helst ser att detta blir i ett nyval. Men som alternativ nämner Corbyn nu en ny folkomröstning.
Utsikterna för ett nyval bedöms också som mycket små, få tror att de konservativa skulle våga sig på ett allmänt val i det läge som man nu befinner sig i. Aldrig tidigare har stödet för Tories varit så lågt som idag.
Stor risk
Men det är en stor risk som landets parlamentariker från alla partier försätter sig i om de driver igenom en ny folkomröstning. En svekdebatt starkare än någon annan tidigare skulle omedelbart blossa upp. Förtroendet för partierna och politiken skulle dyka ner till en bottenpunkt aldrig tidigare sedd.
Många resonerar som den ledande labour-politkern i Sunderland Graeme Miller som Dagens ETC intervjuade för en vecka sedan:
– Trots att jag själv röstade för att vi skulle vara kvar i EU så vet jag att mina väljare skulle tappa allt förtroende för politiken, partierna och för mig om vi tvingade genom en ny folkomröstning.
– Vi tog frågan till folket och folket sa att vi skulle lämna EU, det är vad vi har att rätta oss efter – helt oavsett våra egna övertygelser. Ändrar vi folkets beslut får vi en fruktansvärt djup splittring i hela landet och en misstro mot demokratin.
Också starka krafter i Labour centralt varnar för att överpröva folkomröstningen.
Djupt splittrat Tories
Inom det konservativa partiet är stämningen liknande. Partiet är djupt splittrad mellan de som förespråkar en hård Brexit och de i Tories som är tveksamma till Brexit och motståndare till att lämna utan ett nytt avtal. Så länge frågan inte löses ligger den som en våt filt över Storbritannien och all politik.
Partiet riskerar också att slukas av det högerpopulistiska Brexit-partiet i ett nytt allmänt val. I valet 2017 tappade Tories sin egen majoritet i parlamentet och det är mycket svårt att uppskatta hur många ledamöter som skulle rösta efter en partipiska.
Samtidigt är Tories inne i en uppslitande partiledarstrid efter att Theresa May tillkännagivit sin avgång. Samtliga kandidater till ordförandeposten bedyrar att de ska genomföra Braxit, men alla talar inte om på vilket sätt.
Favoriten är Boris Johnson, som liksom de flesta andra kandidater är beredda att lämna utan några avtal. För de konservativa är dessutom Nigel Farages hot att Brexit-partiet lovar att ställa upp i nästa val verksamt – har inte partiet verkställt att Storbritannien lämnat EU då så tyder allt på at de kommer att förlora en stor andel av väljarna till Brexit-partiet.
Även om Labour bestämmer sig för att verka för en ny folkomröstning kan inte alla labourledamöter väntas rösta efter vad partiets ledare säger till dem. Tvärtom har hittills omröstningarna om Brexit-avtal ständigt skapat nya allianser och framför allt nya motsättningar.
Bara minoritetspartierna; liberaldemokraterna, gröna partiet och de nationella partierna från Skottland och Wales är hundraprocent övertygade om att rösta för en lösning där Storbritannien stannar i EU.
Tack vare den konservativa premiärministern David Camerons beslut om att genomföra en folkomröstning, och hans efterträdare Theresa Mays oförmåga att handskas med konsekvenserna, har Brexit lamslagit allt annat politiskt arbete i Storbritannien.
I en rad tidningar kallas nu Theresa May vår tids Neville Chamberlain, det var Chamberlain som kom tillbaka efter en förhandling med Adolf Hitler, slog fast att mötet var lyckat och proklamerade Fred i vår tid! Strax därefter började Andra världskriget.
