Att polisen använder den här metoden för att lösa brott blev en stor nyhet i USA i veckan. Så även för distriktsåklagaren, som menar att han inte har känt till att polisen kan söka bland dna från brottsoffer.
Under en presskonferens säger han att han blev uppmärksammad på polisens arbetsätt helt nyligen. Och att det måste upphöra.
– Våldtäkter och sexuella övergrepp är grymma, avhumaniserande och traumatiska. Jag är upprörd över att offer som har modet att genomgå en medicinsk undersökning för att hjälpa till att identifiera sina förövare behandlas som brottslingar istället för att stöttas som brottsoffer, säger San Franciscos distriktsåklagare Chesa Boudin.
Han vill inte uttala sig om det specifika fallet, men säger att han har fått veta att det inte är unikt. Det här är långt ifrån enda gången som polisen har sökt i register över sexualbrottsoffers dna. Enligt Chesa Boudin förekommer arbetssättet i hela delstaten.
– Vi vet inte hur många tusentals fall det kan röra sig om, säger han.
”En allvarlig kränkning”
Om polisen har kunnat koppla andra offer till brott genom att söka på deras dna är dock oklart. Chesa Boduin säger att det nu måste utredas. Men även om det bara skulle handla om en kvinna så är det illa nog, menar såväl jurister som kvinno- och brottsofferorganisationer. Uppgifter från ett sexualbrottsoffer ska aldrig kunna användas i annat syfte än just att ta fast personen som utsatt dem för brott.
– Det här är skrämmande, en allvarlig kränkning av den som blivit utsatt. Överlevande som genomgår en våldtäktsundersökning har samtyckt till att deras dna används för ett särskilt syfte, att få fast personen som våldtog dem. Att spara en överlevandes dna i en databas, eller att använda det för något annat ändamål, det är oförsvarligt, skriver Camille Cooper, vice ordförande för politik- och samhällsfrågor på den nationella organisationen Rainn, som jobbar mot sexuellt våld, i ett mejl till Dagens ETC.
Hon menar att risken är att kvinnor låter bli att anmäla sexualbrott.
– Det här kan avskräcka dem från att söka läkarvård eller anmäla ett övergrepp. Polisen måste omedelbart upphöra med denna praxis, och lagstiftare göra det olagligt.
Slår mot redan utsatta
Flera andra lyfter samma sak. Pamela Tate, vd för organisationen Black Women Revolt Against Domestic Violence, tror att risken är särskilt stor att grupper som redan har ett lågt förtroende för rättsväsendet låter bli att anmäla.
– Det här typen av felaktigt användande av dna kommer ha en negativ effekt på svarta och färgade kvinnors vilja att anmäla sexualbrott, säger hon i ett uttalande.
KellyLou Densmore, ordförande för Sharp, som jobbar med rättshjälp och för att förebygga sexuella trakasserier, påpekar att det redan nu är många som drar sig för att anmäla.
– Många väljer att inte berätta om sina erfarenheter, särskilt vanligt är det bland färgade, hbtq-personer och andra marginaliserade grupper som kanske misstror polisen och redan upplever andra hinder som gör att de inte får stöd efter ett sexuellt övergrepp, säger hon till Los Angeles Times.
Enligt New York Times har metoden sannolikt används sedan 2015, då San Francisco-polisens databas gjordes om. Men nu kan det bli ett slut. Enligt polischef William Scott ska det genomföras en internutredning, och visar det sig att det faktiskt stämmer – att dna från en kvinna som en gång varit brottsoffer, använts i en helt annan brottsutredning – öppnar han för att metoden ska sluta användas.
