Över Adriana cirklade bara timmar innan hon sjönk – och tog med sig över 500 personer ner till havsbotten – en drönare från EU:s gränsbyrå Frontex. När drönaren senare kom tillbaka till samma position var trålaren försvunnen.

Nu har EU:s ombudsman Emily O’Riley inlett en granskning av skeppsbrottet och vad Frontex gjorde – och inte gjorde – timmarna som ledde upp till olyckan, som är ett av de dödligaste migrantskeppsbrotten någonsin i europeiska vatten.  

– Frontex direktör Hans Leijtens sa efter olyckan till EU-parlamentet att de hade sett båten med drönaren, som sedan försvann och kom tillbaka när fartyget sjunkit. Vad är Frontex roll, kunde man ha gjort annorlunda? säger Honor Mahony, presschef hos EU:s ombudsman.

Vill se intern rapport

Frågorna som kommer att ställas till Frontex nu går på detaljnivå, för att ge en så noggrann bild som möjligt av händelseförloppet. Bland annat efterfrågas en oredigerad version av Frontex interna rapport om vad som hände den 14 juni, men också rapporter från tidigare stora skeppsbrott som det utanför Italiens sydkust i februari i år när över 70 människor dog. Också där ska Frontex drönare ha skymtat båten innan den sjönk. 

– Genom att be om de här detaljerna skapar vi en bild av vad som hände. Ombudsmannen har inte juridiskt bindande makt, men vi kan öppna en utredning och det gör vi när det finns indikationer på att det kan finnas problem. Baserat på vilka svar vi hittar så kommer vi med rekommendationer och föreslår ändringar, säger Honor Mahony.

”Mjuk makt”

Men även om rekommendationerna som följer på ombudsmannens granskningar inte är juridiskt bindande menar Honor Mahony att de brukar få effekt. 

– Vi har en mjuk makt. Resultaten är inte alltid omedelbara men genom våra granskningar så måste de förklara hur de har gjort och varför – det kan fungera som ett momentum, säger hon. 

Frontex direktör Hans Leijtens skriver på Twitter efter ombudsmannens besked att Frontex ska samarbeta, dela den information som krävs och vara transparenta under granskningens gång.

”Även om vi inte koordinerar sjöräddningsinsatserna är livräddning till havs absolut nödvändigt. Vi bistår med hjälp när stater behöver det”, fortsätter Leijtens.

Human Rights Watch och Amnesty international har tidigare varit mycket kritiska till Frontex luftburna inblandning på Medelhavet. I rapporten Airborne complicity – Frontex aerial surveillance enables abuse från i december i fjol anklagar HRW och forskargruppen Border Forensics Frontex för att vara ”medskyldiga” till cykeln av våld mot flyktingar i Libyen. 

Liksom i fallet med trålaren Adriana använder Frontex sina drönare till att spana ner på havet från luften, men utan att ha möjlighet att själva ingripa för att rädda någon.