35 timmar är heltidsarbetsveckan i västtyska företag som betalas enligt IG Metalls kollektivavtal - och har så varit sedan 1995. Inom stålindustrin har det tyska facket nyligen till och med infört en fyradagarsvecka med 32 timmars arbetstid.
I Sverige har vissa anställda nyligen kunnat se fram emot en 35-timmarsvecka. I december undertecknade DIK som första fackförbund i Sverige ett avtal om kortare arbetstid. Arbetstidsförkortningen kommer att träda i kraft i början av januari 2024. Men detta bör inte vara den sista arbetstidsförkortningen, om fackföreningarna i Tyskland och Sverige får som de vill.
DIK: ”Allt är möjligt”
Anna Troberg från svenska DIK, Sophie Jänicke från tyska IG Metall och Hampus Andersson, utredare på Kommunal, talade om detta förra veckan i panelsamtalet "Framtidens arbetsvecka är inte 40 timmar” som anordnades av Friedrich-Ebert-Stiftung. Stiftelsen är ansluten till det tyska socialdemokratiska partiet. De fackliga företrädarna diskuterade visionen om en fyradagars arbetsvecka, med 32 timmar och samma lön.
– Allt är möjligt, men vi måste ändra normen, säger Anna Troberg från DIK.
– En arbetare idag producerar i genomsnitt lika mycket som 2,5 arbetare producerade när 40-timmars arbetsvecka infördes i Sverige 1970, tillägger Hampus Andersson. Han är därför positiv till en förkortning av veckoarbetstiden, även med tanke på balansen mellan arbete och fritid.
Kan krympa lönegapet
Just för att metallindustrin är fysiskt krävande behöver medarbetarna mer tid för återhämtning.
– Vi inser att anställda ofta inte klarar av att arbeta fram till den normala pensionsåldern, säger Sophie Jänicke i en intervju med ETC.
Enligt Sophie Jänicke skulle en fyradagarsvecka också kunna ha en positiv inverkan på kvinnors sysselsättning och därmed motverka lönegapet mellan könen. Det beror på att kvinnor fortfarande oftare än män arbetar deltid när familjen får barn.
– Om alla arbetade mindre nu, skulle männen också ha mer utrymme för att ta på sig omsorgsarbete, säger hon.
Produktivitet sjunker – inte
Men om arbetstiden förkortas anser Sophie Jänicke att arbetet också måste organiseras bättre.
– Man ska inte behöva arbeta snabbare eller inte kunna ta pauser, säger hon. Det är företagens uppgift att optimera arbetsprocesserna.
– Arbetsgivarna är rädda för att produktiviteten kommer att sjunka om arbetstiden förkortas. Historiska erfarenheter visar dock att det är precis tvärtom. När anställda är utvilade ökar kvaliteten på produkterna. De gör färre misstag. De blir mindre ofta sjuka. Detta sparar kostnader för företagen.
Enligt Sophie Jänicke skulle en fyradagarsvecka med 32 timmar också kunna vara bra för klimatet – eftersom arbetsgivarna då skulle behöva pendla till jobbet en dag mindre.
– Vi har haft 35 timmar under en lång tid, så det är vettigt att be om 32 timmar nu.
”Vi behöver lagstifta”
Under paneldiskussionen noterade Anna Torberg att många anställningsavtal i Sverige redan stipulerar en arbetsvecka på mindre än 40 timmar.
– Men vi behöver lagstifta om det, så att stora delar av samhället kan dra nytta av det.
– Om alla fackförbund i Sverige, som DIK nyligen gjorde, drev igenom arbetstidsförkortning med kollektivavtal skulle nästan 90 procent av de anställda gynnas, eftersom det är så många som arbetar här med kollektivavtal.
