I flera grekiska kuststäder har privata företag mer eller mindre schasat bort lokalbefolkningen genom sina byggen av strandbarer, tavernor och krav på betalning för strandplatser på offentliga stränder. Metoden är enkel. Hotellen breder ut sina solstolar, serveringar och beachclubs över långt större ytor än vad som är tillåtet enligt lag. Det kan de göra, eftersom det i princip inte sker några kontroller. Men nu har många av öborna fått nog. Över 300 invånare från den grekiska ön Paros samlades på stranden Santa Maria förra månaden för att protestera mot de privata företagens ockupation av stränderna. När de samlades nästa gång, på stränderna Marcello och Krios, kom över 500 personer.
– Vi trodde inte att det kunde nå den här nivån, säger Nicolas Stephanou, en av medlemmarna i rörelsen Paros citizen’s movement for free beaches, till Dagens ETC.
Gruppens krav är helt enkelt att lagen ska efterlevas – en lag som bland annat säger att minst 50 procent av en strand ska vara offentlig.
– Vanligtvis brukar medborgarrörelser jobba för att förändra lagen, nu vill vi bara att man ska följa den, säger Nicolas Stephanou.
Är ni arga på de privata företagen för att de gör så här?
– Om vi ska vara arga på någon så är det på myndigheterna. Vi är arga på dem. Vi är arga på finansdepartementet som inte har gjort några inspektioner för att kolla så att saker är som de borde.
Metoden är enkel. Hotellen breder ut sina solstolar. Bild: Digital Paros
Har fått gehör
Innan protesterna gjordes alltså få ansträngningar för att stoppa den olagliga utbredningen som uppstått med anledning av det höga turismtrycket. Men nu har den grekiska högsta domstolens åklagare Georgia Adeilini sagt att man ska undersöka vilka privata aktörer som ligger bakom de ockuperade stränderna på Paros. I ett uttalande sa finansministern Costis Hadzidakis att lagöverträdelser inte kommer att tolereras. "Jag har gett instruktioner ... för att inspektionerna ska intensifieras", sa han enligt Abc news.
Nicolas Stephanou är försiktigt glad:
– Ibland stämmer inte det man säger överens med verkligheten. Vi får se, säger han.
Protesterna har den senaste tiden spridit vidare sig till andra grekiska öar, bland annat Naxos och Serifos. Där har rörelsen fått namnet ”strandhandduksrevolten” med hänvisning till handdukarna som strandbesökarna satt på innan metoden av hyrstolar spred sig.
– Vi är stolta att Paros visar vägen. Nu blir vi kontaktade av folk från överallt i landet. Och vi stöttar dem så mycket vi kan. Vi är alla volontärer med begränsad tid, men vi gör vad vi kan, säger Nicolas Stephanou.
Protesterna har spridit sig till andra grekiska öar. Bild: Stephanos Mangriotis
Turismen måste prioriteras ner
Dieter Müller är professor i kulturgeografi på Umeå universitet. Han upplever att det blivit vanligare för lokalbefolkningar att agera mot turism.
– Det handlar dels om vad turismen kan ge befolkningen i form av inkomster med mera. Får man utdelning är det sannolikt att man också är villig att acceptera de negativa inslagen. Motståndet uppstår när man inte ser någon nytta för sig själv eller lokalsamhället.
Ytterligare en förklaring till missnöjet mot turismen tror Dieter Müller beror på städernas brist på planering.
– Ibland ser man främst på turismen ur ett företagsekonomiskt perspektiv, vilket inte är hållbart på lång sikt. Med idén om att turism ska skapa en massa jobb och intäkter kan man ibland underordna andra saker. Till exempel planeringssystem och infrastruktur.
Nicolas Stephanou vill se en förändrad slags turism på Paros i framtiden, som tar vara på den natur och kultur som finns på ön:
– Vi hoppas att vi får en turism som inte bara handlar om solstolar, utan en hållbar turism. Men där är vi inte än men vi hoppas att vi kan gå ditåt.
