Flera partier, däribland V och S, har framfört förslag om att stoppa utbetalningarna av EU-medel till länder som inte har en fungerande rättsstat.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har sagt att EU-valet handlar om ”demokrati mot fascism”.
Europaparlamentet är de högerextrema och högerpopulistiska partierna i dag splittrade i tre olika partigrupper som totalt omfattar 150 av de 751 platserna.
Enligt en aktuell mätning från ECFR spås de högerextrema och högerpopulistiska partierna växa till 197 platser, av 705 platser efter att Storbritannien har lämnat.
Det spekuleras i att de ska formeras om och gå samman i en gemensam EU-kritisk, högerpopulistisk och nationalkonservativ partigrupp som då skulle vara näst störst i parlamentet, efter den konservativa EPP-gruppen.
Migrationen
De senaste åren har allt mer av flyktingmottagandet till EU lagts ut på yttre land, så kallad externalisering. Efter det omtvistade EU-avtalet med Turkiet har Libyen blivit främsta transitlandet för flyktingar som försöker komma till Europa, och den libyska gränspolisen får ekonomiskt stöd av bland annat Italien.
Enligt UNHCR kom totalt 138 882 flyktingar och migranter till Europa under 2018, det lägsta antalet på fem år. Samtidigt dog 2 275 människor på flykt över Medelhavet, sex personer om dagen.
Den långdragna processen att försöka komma fram till ett gemensamt kvotflyktingsystem befaras dra över tiden och inte bli av innan mandatperiodens slut i juni.
De konservativa partierna betonar hårdare gränskontroller medan de till vänster främst vill verka för lagliga vägar till Europa och humanitärt bistånd.
Säkerheten
Terrorismen och säkerheten hamnar ofta i toppen över EU-valets viktigaste frågor.
Efter den stora ökningen åren 2014-2017 minskade antalet terrordåd i Europa 2018. Men frågan är alltjämt het. Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé ser brottsbekämpning som en av huvudfrågorna i EU-valet och vill stoppa den fria rörligheten för ”kriminella och terrorister”. Partierna på vänstersidan menar att massövervakning och ökad militarisering inte är rätt väg att gå och att terrorismen främst kan bekämpas genom att komma åt grundorsakerna.
Handelsavtalen
Frihandelsavtal som TTIP, Ceta och Jefta sluts mellan EU och andra länder som USA, Japan, Kanada och är en ständig konfliktfråga i EU-politiken. M, C, L och KD menar att handelsavtalen är avgörande för att stimulera den viktiga exporten, skapa uppåt en miljon jobb och att bidra till en ökad tillväxt i stort. De menar att det handlar om öppenhet i stället för protektionism. Kritikerna, framförallt V och MP, menar att handelsavtalen ger företag makt att stämma länder i så kallade ISDS-klausuler, som sätter sig över exempelvis klimatarbetet. De menar även att handelsavtalen undergräver demokratin med speciella regler och domstolar utanför vanliga rättssystemet, som enbart gynnar storföretagen.
Jobben
Inom arbetsmarknadspolitiken vill partierna till höger framförallt prata om ökad konkurrenskraft och bättre förutsättningar för företagen på EU:s inre marknad, medan det från vänsterhåll är mer fokus på arbetstagarnas villkor och fackliga rättigheter.
I dag arbetar omkring två miljoner människor tillfälligt i ett annat EU-land, de flesta inom bygg- eller industrisektorn. Det så kallade utstationeringsdirektivet röstades igenom hösten 2017 och innebär bland annat att lika lön för lika arbete ska gälla för alla på samma plats, samtidigt som svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Även frågor om tryggare arbetsvillkor, högre krav på arbetsmiljölagstiftning och det faktum att 4 000 europeiska arbetare dör på jobbet varje år, läggs lär hamna i fokus inför EU-valet.
Klimatet
Klimatförändringarna är en global fråga och en betydande del av klimatpolitiken beslutas på EU-nivå. I Bryssel och Strasbourg fattas stora och konkreta beslut om allt från utsläppshandel till internationellt tågresande, plastanvändning, energisatsningar, forskningspolitik, fiskefrågor, kemikalielagar. Frågor som har en direkt påverkan för över en halv miljard EU-medborgare – och hela jorden i ett större perspektiv.
I november gick EU-kommissionen ut med målet om ett nollutsläpp för koldioxid senast 2050. Men målet för 2030 kvarstår, att minska utsläppen med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. V och MP vill att EU ska ta en ännu mer ledande roll i det globala klimatarbetet och höja utsläppsmålet till 60 procent medan S vill höja till 50 procent.
