Räddningsfartyget Ocean Viking straffas igen – vill rädda fler liv
”Vi gjorde endast vår plikt och räddade liv till sjöss, och koordinerade med de italienska myndigheterna efter vår första räddning”, berättar Claire Juchat, SOS Mediterranees kommunikationschef.
Bild: Marie Ravn (montage)
Dagens ETC
Italien litar mer på den libyska kustbevakningen, i praktiken en samling miliser, än organisationen SOS Mediterranee, som i fjol mottog Right Livelihood-priset i Stockholm. I 20 dagar tvingas deras fartyg Ocean Viking åter ligga still i hamn efter anklagelser om vårdslöshet till havs.
– Det var när libyerna kom till platsen det blev det kaos, säger Claire Juchat, SOS Mediterranees kommunikationschef ombord på Ocean Viking.
Samtidigt fortsätter människor att fly – och dö – till havs.
Vattenpölarna i hamnen är fulla av små ringar och det småregnar på det där sättet så man blir fuktig, inte blöt. Vid kajen ligger ett stort rött fartyg stilla. Där kommer det att förbli i 20 dagar. På sidan står namnet OCEAN VIKING skrivet i vita versaler. Ocean Viking är den franska organisationen SOS Mediterranees fartyg som används för att rädda liv i Medelhavet.
Men den 9 februari, efter att ha räddat 261 personer från att drunkna utanför den libyska kusten den 6 februari, klev italiensk kustbevakning och polis ombord och meddelade – innan de 261 överlevarna fått kliva av – att Ocean Viking varit vårdslösa till havs och utsatt andra för fara. Därför straffas de med 20 dagar i hamn.
Det vill säga: 20 dagar då de inte kan rädda liv.
– När polisen kom ombord gav de oss direkt ordern om att vi skulle bli kvarhållna i hamnen i 20 dagar. Vi hade inte ens påbörjat avstigningen, och de frågade inte om vår version, säger Claire Juchat, SOS Mediterranees kommunikationschef ombord på Ocean Viking.
Dagens ETC träffar henne och resten av besättningen, omkring 15 personer, i hamnen strax utanför Brindisi. Brindisi är en vacker och så här års sömnig småstad på klacken av den stövel som är det italienska fastlandet.
Åtta vändor i Libyen
Claire Juchat slår på infravärmen som sitter uppsatt i taket på den avdelning på däck som är avsedd för kvinnor och barn. Den fuktiga kylan är envis. På de vita väggarna hänger färgglada teckningar.
– Förra veckan var väldigt intensiv. Vi lyckades rädda 261 personer i fyra separata insatser men samma dag, den 6 februari, såg vi vi libyerna genskjuta och fånga in människor ombord på tre andra båtar.
Liksom många gånger tidigare skrek människorna ombord till SOS Mediterranee och vädjade om hjälp. Minnesbilderna och ljuden etsar sig fast i huvudet, säger Claire Juchat.
– Vi bär alla på bilder vi inte kommer att glömma. Det är mycket påfrestande att se människor fångas in för vi vet att de fängslas i Libyen igen, cykeln av tortyr och flykt upprepas. Majoriteten av de jag talat med ombord är offer för sexuella trakasserier och sexuellt våld. Vi måste leva med att vi inte kan göra någonting i de här situationerna.
SOS Mediterranee har observerat att det blir allt svårare för flyktingar att lämna Libyen. Något de delvis kopplar till de många miljoner euro som EU har givit Libyen för migrationskontroll.
– Allt fler berättar att de försökt två, tre, fem, sex, åtta gånger innan de räddas – åtta försök är det högsta antalet jag har hört någon säga. Att personen har lyckats hålla sig vid liv så många gånger är en stor bedrift.
Med EU:s goda minne
Beslutet att straffa Ocean Viking med böter och förbud att lämna hamn baserar sig på uppgifter från den libyska kustbevakningen, som kom till platsen där SOS Mediterranee redan var i färd att genomföra räddningen. Libyernas utsaga är den enda bevisningen som ligger bakom Italiens beslut om att straffa Ocean Viking.
Libyerna begår brott mot mänskligheten.
– De italienska myndigheterna lyssnade endast på deras ord, libyerna är den enda källan. Den så kallade libyska kustbevakningen är inte ens en kustbevakning utan en myriad av milisgrupper. Det är otroligt oroväckande att europeiska länder, som säger sig vara garanter för mänskliga rättigheter, lyssnar på libyerna som begår brott mot mänskligheten och bryter internationell sjölag, säger Claire Juchat.
Enligt SOS Mediterranee var det inte de som skapade den situation de nu straffas för.
– Vi gjorde endast vår plikt och räddade liv till sjöss, och koordinerade med de italienska myndigheterna efter vår första räddning. När den så kallade libyska kustbevakningen dök upp blev det kaos, vi hade redan påbörjat räddningen. Men de ville stoppa oss.
Kaoset skapades av dem, menar du?
– Ja, korrekt.
En farligare situation
Kaos och farliga situationer i samband med livräddningsinsatserna har blivit allt vanligare. Två gånger under 2023 sköt den libyska kustbevakningen mot Ocean Viking.
– Jag var där en av gångerna. Vi vet att vi verkar i en högrisk-zon och att vi måste hitta sätt att minimera riskerna. Men det har blivit allt svårare att göra det. Under de senaste rotationerna har vi mött libyerna varje gång. Jag har jobbat med det här i sex år nu – de senaste två åren ser vi libyerna mycket mer.
Att fartyg kan hållas kvar i hamn på det sätt som Ocean Viking nu är föremål för har att göra med en ny italiensk lag som trädde i kraft den 2 januari 2023. Lagen, som ofta kallas för Piantedosi-lagen efter Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi, målar upp lika strikta som godtyckliga regler som de livräddande organisationerna måste följa till punkt och pricka. Annars riskerar de att straffas.
Straffet är böter och 20 dagar i hamn första gången. Därefter två månader, och sedan ska fartyget kunna beslagtas helt. För Ocean Viking har kvarhållningar i hamn avlöst varandra: en rotation till havs, 20 dagar i hamn, repeat.
– Vi har överklagat de tidigare fasthållningarna som Italien har tvingat på oss. Medan den här rättsprocessen pågår kan de inte ge oss ett hårdare, längre straff, säger Claire Juchat.
Men SOS Mediterranee har inte bara fått ris för sina insatser. I december i fjol var de på plats i Stockholm för att ta emot 2023 års Right Livelihood-pris. Caroline Abu Sa’da, från organisationens gren i Schweiz, sa då till Dagens ETC att “om ingenting förändras så kommer människor att fortsätta dö”. Och mycket riktigt – så sent som den 8 februari rapporterade Reuters om ett skeppsbrott med upp emot 40 döda utanför Tunisien. I januari 2024 drunknade minst 100 personer.
Gammalt norskt fraktfartyg
Dagens ETC får en rundtur ombord på Ocean Viking, som är ett gammalt norskt fraktfartyg. På det stora öppna trädäcket finns olika avdelningar för kvinnor, barn och män. Ett omklädningsrum med duschar, personalens hytter och ett litet gym inklämt mellan balkar och den annars högljutt brummande motorn ryms med nöd och näppe.
De 20 dagarna i hamn ställer till det både ekonomiskt och organisatoriskt.
– Utöver böter måste vi betala för kajplatsen. Vissa stannar, andra åker hem och väntar. Men det finns alltid någonting att göra och förbättra ombord på Ocean Viking inför nästa rotation, säger Claire Juchat.
Över 2 500 personer dog i Medelhavet 2023, vilket gör det till det dödligaste året sedan 2017. Att frivilliga förhindrats rädda liv är en bidragande orsak till det.
– Det är flera faktorer som spelar in, men det är en. Vi ser med våra egna ögon konsekvenserna av att EU ger pengar och annat och att libyerna blir allt mer välutrustade. Vi såg en båt med tre utombordsmotorer – det är löjligt.
I skrivande stund finns det inte ett enda livräddande fartyg på plats i centrala Medelhavet.