– IS omringar oss från alla håll. Vi är desperata. Vi svälter, säger Abu Ahmed.
Nödropet kommer inifrån den av Islamiska staten belägrade staden Ramadi i västra Irak. Ahmed är en av flera tusen civila som hamnat i korselden när Irakisk militär anfaller med stöd av amerikanskt stridsflyg. USA överväger att sätta in stridshelikoptrar och öka flygbombningarna för att driva tillbaka IS.
– IS-ledare kan inte gömma sig och vårt nästa budskap till dem är helt enkelt: Ni står på tur, sa president Barack Obama nyligen.
Samtidigt varnar en av hökarna från Bush-eran för ett upptrappat krig i mellanöstern.
– USA riskerar att öka terrorn, säger Michael Flynn, före detta chef för USA:s militära underrättelsetjänst, till Der Spiegel.
Även Tony Blair har nyligen medgett att Irakkriget, som han var medskyldig till, spelade en viktig roll i Islamiska statens uppkomst. Samma slutsats drar Loretta Napoleoni, en av världens främsta terroristexperter.
– USA skapade ett Frankensteins monster. Utan Irakkriget hade vi aldrig haft Islamiska staten.
Frågan är hur vi hamnade här.
Krigslögner
I FN-skrapan i New York 5 februari 2003 höll USA:s dåvarande utrikesminister Colin Powell ett historiskt tal, som i efterhand visade sig bygga på lögner. Han hävdade att Irak hade massförstörelsevapen och att Saddam Hussein hade kopplingar till al Qaida via den jordanske jihadisten Abu Musab Al-Zarqawi. Ryktbarheten gav Zarqawi stöd från flera stora finansiärer. Elva år senare bytte hans organisation namn till Islamiska staten. USA ignorerade FN och anföll Irak 2003. Strax före invasionen lyckades den irländske journalisten Patrick Cockburn ta sig in i landet.
– De startade krig mot fel land för att bekämpa fel fiende, säger Patrick Cockburn, aktuell med boken Jihadisternas återkomst.
Han är kritisk till att USA inte direkt agerade mot Saudiarabien, trots att terrorattacken 11 september 2001 finansierades av saudier.
– USA ville inte anklaga sin allierade i mellanöstern, inte såga av grenen de satt på, säger Patrick Cockburn.Det finns uppfiter som pekar på att Saudiska pengar har skickats till IS.
Började med Kuwaitkriget
Enligt Patrick Cockburn har Islamiska statens framgångar sitt ursprung i USA:s första krig i Irak – Kuwaitkriget 1990. De efterföljande sanktionerna under nittiotalet innebar dessutom ett enormt lidande för civilbefolkningen.
– Invasionen 2003 slog sedan fullkomligt sönder den irakiska staten, säger han.
Likheterna var stora med kolonialmakternas politik under 1800-talet.
– Baghdads aktiebörs togs över av en 24-årig amerikan med kontakter i det republikanska partiet.
Det var inte bara terrorhotet som motiverade George Bush att anfalla. Ett viktigt mål var kontroll över oljetillgångarna och, som Naomi Klein skriver i Chockdoktrinen, ”att upprätta en jättelik frihandelszon” i Mellanöstern. Bush utsåg Paul Bremer till chef för ockupationsmyndigheterna. Juan Cole, professor i historia vid University of Michigan, beskriver Bremer som ”en militant frihandels-förespråkare som monterade ner den statligt ägda industrin i landet”. Bremer upplöste den irakiska armén och privatiserade delar av den, vilket kraftigt ökade korruptionen. Många soldater tog värvning bara för att kunna ta emot mutor. Dessutom beväpnade USA indirekt sin fiende med 110 000 automatkarbiner och 80 000 pistoler. Vapnen överlämnades som bistånd till den irakiska försvarsmakten och försvann sedan spårlöst. Med största sannolikhet såldes de till jihadistiska grupper, konstaterar amerikanska försvarsdepartementet i en rapport.
”Följd av politiska beslut”
USA slöt miljardkontrakt med amerikanska företag för återuppbyggnaden av Irak efter invasionen, men pengarna förskingrades. Enligt Naomi Klein orsakades inte korruptionen av misstag utan var en följd av politiska beslut: ”Om Irak skulle bli vilda västern-kapitalismens nästa utpost måste det befrias från lagar”. När ockupanterna inte kunde leverera befolkningens basbehov, som säkerhet och elförsörjning, ”fyllde moskéer och de lokala miliserna tomrummet”. Detta förstärktes av den brutala ockupationen med tusentals civila dödsoffer, tortyren i Abu Ghraib och slaget om Falluja. I spillrorna av det sönderslagna landet, som aldrig återhämtat sig sedan det första kriget på nittiotalet, trycktes solidariteten undan och ersattes av etniska spänningarna mellan Shia, Sunni och Kurder.
Härska och söndra
USA underblåste också de etniska motsättningarna genom att sparka tusentals sunniaraber från statliga jobb på grund av medlemskap i det Baathpartiet som kriminaliserades. ”Shiitiska Baathmedlemmar fick däremot behålla sina jobb”, skriver historieprofessorn Juan Cole. Ockupationsmakten installerade också en shiitisk regering som förtryckte den sunnitiska minoriteten.
I september 2005 deklarerade al-Zarqawi, vars organisation då gick under namnet al Qaida i Irak, ”fullt krig” mot shiiterna. När hans anhängare genomförde flera självmordsbombningar mot shiamuslimska moskéer tändes det sekteristiska våldet som pågår än i dag. Zarqawi dödades i en flygräd 2006, men organisationen levde vidare.
Organisationen förändrades
Efter Zarqawis död tog Abu Bakr al-Baghdadi över spillrorna av al Qaida i Irak. När han skickade in sina krigare i det syriska inbördeskriget under 2013 återföddes organisationen. Den 10 juni 2014 chockades världen när Baghdadi gjorde come back i Irak och intog den viktiga staden Mosul. På pappret fanns där 60 000 irakiska soldater men styrkan var halverad eftersom många soldater hade mutat sig till permanent semester. Den 28 juni 2014 utropade al Baghdadi kalifatet och den Islamiska staten i sin nuvarande form var född.
– Kalifatet är de radikala sunnimuslimernas politiska utopi. Drömmen har funnits i hundratals år men ingen hade tidigare lyckats, säger Loretta Napoleoni. Hon betraktar IS i första hand som politisk rörelse som för en antikolonial kamp.
Det kan förklara varför flera i organisationens ledande skikt tidigare var Saddams generaler med sekulär bakgrund. När USA upplöste den irakiska militären portades 400 000 soldater från statlig anställning. De förlorade pensionen men tilläts behålla sina vapen. Många av dem strider i dag under svart flagg.
IS förlorade tidigare i år staden Kobane i Syrien och nyligen irakiska Sinjar. Nu trycks de tillbaka i Ramadi men det ska inte ses som ett svaghetstecken, menar Patrick Cockburn.
– IS kontrollerar en gigantisk landmassa och är framför allt en decentraliserad gerillaarmé. De rör sig snabbt och gömmer sig bland lokalbefolkningen. De är väldigt svåra att nå med flygbombningar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870
Tidslinje
1990 Kuwaitkriget inleddes 2 augusti.
1991 ”Irak är ett land som har bombats tillbaka till ett förindustriellt stadium för lång tid framåt”. Så rapporterade FN:s speciella sändebud i Irak Martti Ahtisaari, som senare blev president i Finland.
1990-tal Sanktionerna mot Irak ledde till att 1,6 miljoner människor dog av svält, sjukdomar och undernäring. 500 000 av dem var barn, uppger UNICEF.
11 sep 2001 Terrorattacken mot World Trade Center.
Okt 2001 När Talibanerna vägrade överlämna Usama bin Laden inledde USA att flygbombningar i Aghanistan.
15 feb 2003 Världshistoriens största samordnade antikrigsdemonstration äger rum. Uppskattningar säger att mellan åtta och 30 miljoner människor deltog i demonstrationer i över 60 länder.
20 mar 2003 USA invaderar Irak utan stöd från FN.
Mar-dec 2003 Efter krigets början begick amerikanska soldater en rad övergrepp mot irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset.
9 apr 2003 Baghdad intas och regimen faller. Saddam Hussein är försvunnen.
1 maj 2003 Ombord på USS Abraham Lincoln meddelade USA:s president George W Bush att de militära operationerna i Irak var avslutade och kriget var över.
13 dec 2003 Saddam Hussein hittas i en jordhåla i närheten av hemstaden Tikrit.
Nov 2004 Falluja hade intagits av tusentals irakiska rebeller och slaget om staden blev det blodigaste enskilda slaget sedan Vietenamkriget. Amerikanska soldater dödade hundratals civila, enligt al-Jazira. Det förnekades av försvarsminister Donald Rumsfeld.
30 dec 2006 Saddam Hussein avrättas.
18 dec 2011
Amerikanska soldater lämnar Irak.
2015 juli Turkiet och PKK åter i krig.
2015 Kofi Annan: ”Irakkriget 2003 var inte enlighet med FN-stadgan. Det var olagligt”.