Oro för nytt storkrig – nu flyr folket från Ukraina

Redan i dag beräknas över en miljon ukrainare vara på flykt från Krimhalvön som Ryssland 2014 annekterade, något FN fördömde.

Hur en omfattande flykting­situation från Ukraina ska hanteras är en allt mer akut fråga för EU.

När flyktingströmmen från Mellanöstern ökade kraftigt 2015 hade EU:s medlemsländer svårt att enas kring ett jämnt fördelat flyktingmottagande. Länder som Polen och Ungern har helt motsatt sig att välkomna människor som flyr över Medelhavet från Mellanöstern. Med den flyktingvågen som bakgrund har förhandlingar inom EU om en ny migrationspolitik och asylmottagande pågått under en längre tid utan att EU har nått ett avtal.

 ”Tagit största ansvaret”

En första flyktingvåg väntas komma till Ukrainas EU-grannländer, Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien.

Förre M-ledaren och statsministern Carl Bildt sa i veckan till Sveriges Radio att Rysslands president Vladimir Putins militäroffensiv är det värsta Europa upplevt sedan Hitler och Nazityskland anföll Polen 1939 – och att det är viktigt att vi tar emot människor som flyr.

Dagens ETC har sökt den forne M-ledarens parti för en kommentar kring ett svenskt flyktingmottagande från ­Ukraina men Moderaterna har avböjt att ge en kommentar.

När Dagens Nyheter häromveckan ställde den frågan till statsminister Magdalena Andersson (S) svarade hon att det är rimligt att andra länder får ta ett större ansvar som inte gjorde det förra gången.

Det höll hon fast vid nu i veckan, att andra länder rimligen bör ta ett större ansvar vid ett flyktingmottagande och att Sverige ger omfattande ekonomiskt bistånd direkt till Ukraina och via EU.

– Sverige är ett land som visar stor solidaritet med människor som är på flykt genom att vi har tagit emot så många asylsökande till Sverige. Men det är också så att Sverige kan ju inte gång på gång på gång vara det land som tar det allra största ansvaret för människor på flykt, sa Andersson efter en pressträff.

– Det är givet att vi gjorde det 2015 så bör den här gången vara en rimligare fördelning mellan EU:s länder så andra länder också visar en typ av solidaritet som Sverige har gjort.

S: ”Vara med och stötta”

Enligt utrikesminister Ann Linde (S) så klassar Migrationsverket nu situationen i Ukraina som en särskild händelse.

– Man bedömer då att det framför allt finns en och en halv miljon internflyktingar i landet, sedan förra annekteringen av Krim och aggressionen mot landet.

Till Dagens ETC ger migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) en skriftlig kommentar som går i linje med statsministerns uttalande:

 – Om människor flyr från Ukraina kommer det i första hand att påverka grannländerna. Skulle situationen eskalera ytterligare måste fler EU-länder vara med och stötta. Vi är förstås redo att bidra i gemensamma internationella och europeiska stödinsatser. Sverige har hela tiden varit tydlig med att flyktingmottagandet måste delas mer solidariskt inom EU. Sverige har tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet under senare år.

C: ”Ordnat mottagande”

Merparten av riksdagspartierna är överens om att Sverige ska ta emot ukrainska flyktingar om situationen kräver det – och att asylrätten ska värnas. Det visar en rundringning som Dagens ETC gjorde i veckan.

Liberalernas migrations­politiska talesperson Robert Hannah anser att Sverige i ett första skede ska skicka bistånd för ett flyktingmottagande till dels Ukraina och dels till grannländerna.

 – Vi vet ju att de flesta kommer att söka sig till landets västra delar, och därefter till grannländerna. Det är självklart att Liberalerna tycker att Sverige ska stötta de länderna. Vi föreslår ett blixtlån på tio miljarder kronor till Ukraina, säger han.

Centerpartiets motsvarighet Jonny Cato tycker det är en självklarhet att Sverige ska värna om asylrätten. Han tycker samtidigt det är problematiskt att tala i termer av hur många flyktingar Sverige vill och har möjlighet att ta emot, och hänvisar till EU:s migrationspakt.

 – Kommer man till ­Sverige har man rätt att få sin sak prövad. Det är väldigt viktigt att EU gemensamt tar sitt ansvar för migrationspakten. Det blir allt tydligare hur viktig migrationspakten är. Så vi får ett mer ordnat och organiserat mottagande mellan EU:s länder så folk som behöver fly sina hemländer får hjälp att söka skydd, säger Jonny Cato.

Hur ser du på statsministerns uttalande?

– Det var lite väl hårt kan jag tycka. Kommer man till Sverige ska asylrätten prövas, säger han.

Värnandet om asylrätten ska vara centralt för ett svenskt flyktingmottagande anser även Miljöpartiets migrations­politiska talesperson Rasmus Ling. Han tycker det är för tidigt att tala om antalet människor Sverige ska ta emot.

 – Det går inte säga exakt hur många flyktingar eftersom det beror på hur situationen utvecklas. Asylrätten är absolut, och då prövar man asylskälen. Det fungerar inte så att ett land ska ta emot alla. Det är av särskild vikt att alla länder gemensamt tar sitt ansvar, säger Rasmus Ling.

V: ”Gäller att visa solidaritet”

Uppfattningen att Sverige på alla sätt ska hjälpa Ukraina humanitärt och eventuellt ta emot flyktingar från landet delas av Vänsterpartiets migrationstalesperson Tony Haddou.

 – Vi har klarat att ta emot många människor tidigare, trots underdimensionerad kapacitet. Istället för att montera ner mottagandesystemet måste Sverige blir bättre förberett på ett mottagande så att vi kan ta emot människor som flyr. Det gäller att visa solidaritet, försvara asylrätten och ge skydd åt behövande, säger han.

Tony Haddou är kritisk till statsministerns uttalande om att andra länder bör ta ett större ansvar för flyktingmottagande än Sverige den här gången.

– När människor fruktar för ett krig i Europa är statsministerns första tanke att vi inte ska hjälpa de som kan behöva fly. Det beklagar Vänsterpartiet djupt. Sverige och EU behöver ta ansvar för att ta emot de som behöver skydd och försvara asylrätten, säger han.

SD: ”Humanitära insatser”

Ludvig Aspling, migrations­politisk talesperson för Sverige­demokraterna:

– Vad gäller potentiella ­flyktingar från Ukraina till Sverige är detta för tidigt att spekulera om. Vår analys är att flyktingströmmarna till övervägande del kommer att vara interna inom Ukraina, vilket ytterligare stärker skälen till att bistå både ekonomiskt och materiellt för att hjälpa dessa människor.  

 Anser ni att det finns skäl att frångå asylrätten om andra EU-länder inte tar emot lika många som Sverige? 

– Den europeiska asyllagstiftningen tvingar inte Sverige till mottagande i det här fallet, reglerna behöver inte frångås. Enligt ansvarsfördelningsreglerna ska det medlemsland som släpper in en sökande hantera ansökan. Detta skulle som huvudregel vara Rumänien, Ungern, Slovakien, Tjeckien eller Polen. Sveriges uppgift är snarare att se till att regelverket efterlevs och sedan hjälpa till i det land som eventuellt blir överbelastat. På det sättet undviker vi kaoset som bröt ut 2015. 

Gör det någon skillnad att det rör sig om flyktingar från Ukraina, som är ett europeiskt land, jämfört med flyktingar från Mellanöstern eller från andra utomeuropeiska länder? 

– Enligt indikationer kan Ukrainas västra delar husera uppemot tre miljoner flyktingar, en siffra som matchas av de polska gränsstäderna. Det är en avgörande beredskapsskillnad mot de geografiskt avlägsna krigshärdar som Sverige tidigare tagit emot migranter från. Mycket pekar på att vi kan rikta vårt fokus på humanitära insatser i det omedelbara närområdet och att en flyktingvåg till Sverige därmed kan undvikas.

Dagens ETC har även sökt Kristdemokraterna via telefon och mejl för en kommentar kring ett svenskt flyktingmottagande men utan att få någon återkoppling.