Det handlar om världens militärutgifter, om att de totalt ligger på 1 822 miljarder dollar (alltså närmare 18 000 miljarder kronor), 2,6 procent högre än föregående år, och om att det är den högsta nivån sedan 1988. Detta enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri, som i dag släpper siffrorna för 2018.
De bägge stormakterna USA och Kina står tillsammans för nästan hälften av världens militärutgifter. I kronor räknat handlar det om 6 200 miljarder respektive 2 400 miljarder.
Trump en orsak
För USA är det första gången sedan 2010 som militärutgifterna ökar, enligt Sipri mycket på grund av Trumpadministrationens införande av 2017 års vapeninköpsprogram. I fallet Kina skriver Sipri att det är 24:e året i rad som landet ökar sina utgifter, en trend som går hand i hand med Kinas allmänna ekonomiska tillväxt.
Enligt Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, finns det en annan sak att läsa in i siffrorna.
– Att militärutgifterna ökar handlar mycket om det förändrade säkerhetsläget i världen. Kriget mot terrorismen har övergått i en ny stormaktsrivalitet. För USA:s del handlar det om att de vaknat upp till utmaningar från Kina och Ryssland, att dessa börjat satsa på sitt försvar den senaste tiden, säger han.
Andas Sovjetunionen
Frågan är om det är en ny kapprustning vi bevittnar, inte olik den mellan USA och Sovjetunionen på 1980-talet. Och i så fall hur länge den kan hålla på. Den förra slutade med att Sovjetunionen kapprustade sig över ruinens brant.
– På kort sikt har USA:s ekonomiska muskler nog att klara detta. Men tänker man långsiktigt blir det nog svårt för dem. Kina har på tio år gått från att spendera en sjundedel av USA:s försvarsbudget till över en tredjedel. Om Kinas ekonomiska tillväxt fortsätter att öka kommer det att bli svårt för USA att behålla avståndet, säger Per Olsson.
– Dessutom har Trump lyckats stimulera ekonomin, främst via skattesänkningar, vilket på lång sikt innebär en högre statsskuld.
Skenande statsskuld
Problemet med en skenande statsskuld är också något som uppmärksammats i USA. För närvarande uppgår den till ungefär 20 000 miljarder dollar. Det är en siffra som kan komma att öka radikalt.
2016 uppskattade USA:s skattemyndighet att statsskulden riskerar att växa till mer än det dubbla på 75 års sikt, till nästan 47 000 miljarder dollar. Detta var före Donald Trumps skattesänkningar.
Prognosen har fått flera ledande militärer i USA att ifrågasätta landets militära närvaro runt om i världen. Redan 2010 sade amiral Michael Mullen, ordförande för USA:s högsta militära råd Joint Chiefs of Staff, till CNN att det största hotet mot USA inte var det som gemene man såg framför sig.
– Det är inte Kina, inte Ryssland, inte Nordkorea, inte radikala islamister. Det är statsskulden.
Länderna med störst militärutgifter (i miljarder dollar)
Land Utgifter 2009-2018 Global andel
USA 649 -17 procent 36 procent
Kina 250* +83 procent 14 procent
Saudiarabien 67,6* +28 procent 3,7 procent
Indien 66,5 +29 procent 3,7 procent
Frankrike 63,8 +1,6 procent 3,5 procent
Ryssland 61,4 +27 procent 3,4 procent
Storbritannien 50 -17 procent 2,7 procent
Tyskland 49,5 +9 procent 2,7 procent
Japan 46,6 +2,3 procent 2,6 procent
Sydkorea 43,1 +28 procent 2,4 procent
(Sverige återfinns på plats 33 med 5,8 miljarder dollar i militärutgifter)
* Siffran är Sipris uppskattning
Militärutgifter per region (i miljarder dollar)
Region Utgifter Förändring 2009-2018
Världen 1 822 +5,4 procent
Asien och Oceanien 507 +46 procent
Afrika 40,6 +9,2 procent
Nord- och Sydamerika 735 -14 procent
Europa 364 +3,1 procent
