BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det är Alexandra Pascalidou, författare, journalist och Greklandskännare, som beskriver situationen för det grekiska folket och konsekvenserna för människorna som drabbats av de ekonomiska nedskärningarna. Att sälja sina organ eller ägg, kan verka som en drastisk åtgärd, men för de grekiska kvinnorna har det kommit dit hän, menar hon.
– Alla trodde att botten var nådd, men det finns tydligen hur mycket som helst att slakta kvar. En tredjedel av befolkningen lever nu under fattigdomsgränsen. Det är helt overkligt, det senaste förslaget var att de återigen skulle höja skatterna och sänka pensionerna.
Hårda sparkrav
Det Alexandra Pascalidou syftar på är det senaste i raden av sparprogram som den grekiska regeringen mer eller mindre tvingas att godta. Rent formellt ska parlamentet rösta om åtgärderna i dag, och långivarna i eurozonen ska godkänna det nästa vecka. Men det finns inget som tyder på att regeringen ska kunna åstadkomma någon större förändring.
Den så kallade trojkan, EU, europeiska centralbanken ECB och internationella valutafonden IMF har sedan krisen briserade 2010 med hjälp av gigantiska nödlån till Grekland undvikit en total kollaps för landets ekonomi. Men priset har varit högt.
Efter att den förra socialdemokratiskt styrda regeringen avgått och en tid av teknokratstyre vann vänsterkoalitionen Syriza makten med löften om ett slut på åtstramningarna. En folkomröstning om långivarnas sparpaket gav dem ett stort mandat att driva frågan. Men trojkan satte hårt mot hårt och hotade med att tvinga landet ut ur EU, och så kunde besparingarna och privatiseringarna drivas igenom.
IMF erkände fel
Nu är Grekland inne på sin tredje omgång nödlån med tillhörande åtstramningskrav. Men det är delvis nya förutsättningar. De senaste åren har det uppstått en spricka mellan de stora aktörerna på långivarsidan. IMF erkände att deras oresonliga krav på nedskärningar i Grekland inte varit rätt väg att gå. Därför vill man nu tillåta skuldavskrivningar – vilket EU, med Tyskland i spetsen, hårdnackat motsätter sig.
Kritiken mot nedskärnings- och privatiseringspolitiken har också växt från annat håll. Allt fler ekonomer har börjat ifrågasätta planerna i takt med att framstegen för grekisk ekonomi har uteblivit.
– Det har inte blivit någon återhämtning, även om man har lyckats få ned budgetunderskottet till hanterliga nivåer. Det finns ingen tillväxt och arbetslösheten är oförändrat hög, säger Stefan de Vylder som är docent i nationalekonomi.
”Extend and pretend”
Trots att det mest pekar mot att Grekland aldrig kommer att kunna betala tillbaka sina gigantiska skulder utan att de skrivs ner, så har euroländerna vägrat att ge med sig.
– Det har varit taktiken ”extend and pretend”, alltså förlänga återbetalningstiden och sen låtsas att lånen kommer att betala tillbaka, säger han.
I det nya stödpaketet finns också hårda krav på överskott i finanserna, något som Stefan de Vylder ser som nästan barbariskt mot ett krisdrabbat land. De stora bankerna har redan fått tillbaka sina fordringar på Grekland, det gjorde de redan i den första räddningspaketet, nu handlar det om att statuera exempel från tyskt håll, menar han.
– Det är rent prejudicerande. Det är symboliskt viktigt för Tyskland att inte acceptera skuldnedskrivningar. Så i stort sett får grekerna ett nytt stödlån för att betala räntor och amorteringar på gamla lån, säger Stefan de Vylder.
Politisk apati
IMF har fortfarande inte gått med på att delta i det nya stödpaketet och låna ut mer pengar, eftersom inga skuldavskrivningar ingår. Förra året verkade en liten förbättring av den grekiska ekonomin uppenbara sig, men förhoppningarna kom på skam när tillväxten åter blev lägre än väntat och prognosen för 2017 har skrivits ner. Och för det grekiska folket finns inget ljus i sikte.
– Det som har hänt är att en politisk apati har brett ut sig. Folk orkar inte ens göra motstånd eller demonstrera. Det är anmärkningsvärda är ju att Trojkans nödlån och räddningspaket, och allt vad de har döpt dem till, inte har funkat – men ändå bara fortsätter de, säger Alexandra Pascalidou.
Grekland är också det land där en majoritet av de människor som flyr till Europa hamnar först. Situationen för flyktingarna har ibland beskrivits som katastrofal. Men på många håll har det också vittnats om en oväntad gästfrihet i det otroligt ekonomiskt ansträngda läget.
– Det som hedrar grekerna är att de inte pratar om en systemkollaps. Trots att de har fog till detta. Det är en livsfilosofi som tål det mesta och redan sett det värsta hända. De tycker att vi svenskar har humor när vi pratar om kris och systemkollaps, säger Alexandra Pascalidou.
