– Kriget har förstås drabbat Ukraina allra mest, säger Ninna Mörner, redaktör för rapporten. 

– Men vi lyfter blicken lite och ser hur det även har påverkat länderna runtomkring och regionen. Vi ser att det är enorma följdverkningar, och vad man kan kalla en vändpunkt. Vi har länge forskat om det ”postkommunistiska”, som det kallades under 30 års tid, efter sönderfallet av Sovjet. Nu kan man säga att det har tagit slut, nu har vi hamnat i en annan ordning. I många länder är det en pressad situation där mycket står på spel. Vi är i ett väldigt farligt och känsligt läge.

Utnyttjar pro-ryska spänningar

Rapporten heter ”A World Order in Transformation”. Omformningen av världsordningen syns dels på ett geopolitiskt plan, med EU som plötsligt ska hantera säkerhetsfrågor på ett nytt sätt, med Turkiet och Azerbadjan som får en balanserande roll och med Sverige och Finland som går med i Nato, förklarar Ninna Mörner. Men den syns också inom länderna. 

– I en del länder finns det pro-ryska spänningar som vissa politiska partier kan spinna på.

Två tredjedelar av européerna ser Ryssland som en ”motståndare”, enligt en rapport från ECFR. Denna tendens är som störst i Danmark (82 procent), Estland och Polen (båda på 79 procent) och Storbritannien (77 procent). I Rumänien är den som svagast (44 procent). 

Ett återkommande tema i rapporten är den sviktande demokratin runt om i Europa. 

– Vad som är en markant trend är det ökade säkerhetstänkandet och militariseringen, som kan leda till att man tar beslut som inskränker friheter eller gör systemen hårdare, säger Ninna Mörner.

Väcker gamla trauman

En delrapport från Belarus beskriver bland annat hur den akademiska friheten inskränks i landet, något som sker även i Ryssland. Det handlar inte minst om historieämnet, som har blivit väldigt laddat i och med kriget. 

– I den ryska propagandaapparaten använder man en historieskrivning som passar i det imperialistiska tänkandet, och då vill man inte ha historisk forskning som är kritisk till detta. 

En något oväntat perspektiv återfinns i delrapporten från Bosnien-Herzegovina, som handlar om de geopolitiska och emotionella effekterna i landet av Rysslands krig i Ukraina. 

– Det är både gamla konflikter och gamla trauman som får nytt liv. De har oläkta sår av sitt krig som rivs upp och blir påminda om förstörelsen, massakrerna och krigsbrotten som ägde rum. De beskriver att det ”går som en kall vind” genom samhället när man nu får ett krig så nära inpå igen. Samtidigt uppstår en stor solidaritet för Ukraina. Man har exempelvis kommit med lite ”know-how” till ukrainarna om hur man kan hantera krigstrauman.