För två år sedan beställde Frankrikes president Emmanuel Macron en historisk utredning om Frankrikes roll i folkmordet i Rwanda. Detta efter åratal av påtryckningar från Rwanda. Utredningen gjordes under historikern Vincent Duclerts ledning och forskarna fick tillgång till tidigare sekretessbelagda arkiv – däribland dokumentation av den socialistiska presidenten François Mitterrands Rwanda-relationer, mandatperioden 1981–1996.
Rapporten bekräftar vad en rad journalistiska granskningar konstaterat tidigare: Att Frankrike genom sitt blinda stöd av diktatorn Juvénal Habyarimana har ett ”tungt och överväldigande ansvar för det som skedde”.
Personlig vän
Juvénal Habyarimana var hutuer och ledde en korrupt, hutu-nationalistisk regering. François Mitterand var personlig vän med den rwandiska presidenten och försedde enligt rapporten denne med vapen och det stöd han ansåg sig behöva i den ”inhemska konflikten” mellan hutuer och tutsier – åren före folkmordet.
Juvénal Habyarimanas dog när flygplanet han färdades i sköts ned i april 1994 – vilket blev folkmordets startskott. Tutsi-rebeller ansågs ligga bakom nedskjutningen och som hämnd angreps hela folkgruppen tutsier – samt även de hutuer som motsatte sig terrorn. Våldet fortsatte fram till juli, lett av Habyarimanas ultranationalistiska regeringsparti MRND samt hutunationalistiska milisgrupper – hela tiden med stöd av militär och regering. Samma regering som fått franskt stöd i kampen mot rebellerna.
Historikerna sammanfattar rapporten med att de inte har hittat något som tyder på en fransk – aktiv – vilja att delta i en folkmordisk operation.
”Däremot var Frankrike under lång tid involverad med den regim som uppmuntrade rasistiska massakrer… Landet (Frankrike) stod blint inför regimens mest radikala elements förberedelser av folkmord”.
På 90-talet såg Frankrike Rwanda som ett ”laboratorium för den nya, franska Afrikapolitiken” – där Frankrike stöttade Afrikas ”demokratisering”, enligt tidningen Le Monde.
Rapporten beskriver hur franska makthavare var fångade i ett postkolonialt tänkande. Att de stödde den rasistiska, korrupta och våldsamma Habyarimana-regimen när tutsierna gjorde uppror mest för att tutsi-rebellerna ansågs dirigerade från det engelskspråkiga Uganda – medan Rwanda som gammal belgisk koloni tillhör den afrikanska frankofonin. En gammal maktstrid, kolonialmakter emellan.
Skydda folkmördarna
När Frankrike involverade sig i vad de såg som ett ”inbördeskrig” skyddade fransk militär i praktiken de aktiva folkmördarma. Det skedde möjligen oavsiktligt, enligt rapporten. Operation Turquoise – avsedd att stoppa massakern – innebar i praktiken ett militärt skydd av den zon där hutumiliserna befann sig men utan att stoppa det systematiska mördandet. Det är denna operation som fått många att hävda Frankrike medbrottslighet i folkmordet – dessutom genomförd med FN:s mandat.
Rwandas utrikesministerium välkomnar rapporten och ska i sommar presentera en egen utredning som ”kompletterar och stärker” den franska.
