– Vi presenterar en hel rad bevis på hur sjukvårdssystemet i EU har försvagats, vilket även gäller för äldreomsorgen. Det är en rad bevis i ett antal länder, som visar på hur privatiseringar legat bakom neddragningar i budgetar för det offentliga, säger Olivier Hoedeman, som är researcher och kampanjkoordinator på CEO i Bryssel, i ett videosamtal med Dagens ETC.
– Det här är viktigt att ta upp i diskussionen om vilka lärdomar vi kan dra av coronakrisen. Och det är helt avgörande att titta på vilka misstag som begåtts tidigare, fortsätter Olivier Hoedeman från sitt arbetsrum i Bryssel.
Trenden med ökad privatisering av sjukvården och äldreomsorgen finns över hela EU.
– Det är en varierad bild mellan länderna, men trenden med kommersialisering, outsourcing och privatisering finns över hela Europa. I vissa länder, som Italien och Spanien, har det gått allra längst.
Brist på intensivvårdsplatser
När pandemin bröt ut för ungefär ett år sedan blev problemet tydligt i vissa italienska regioner med stor andel privat sjukvård.
– Det blev ett stort problem eftersom de privata sjukhusen plockar russinen ur kakan och väljer ut de typer av sjukhusvård som är mest lönsam. Och intensivvårdsenheter är inte en av dem. Så det var en väldigt tydlig skillnad mellan offentlig och privat sektor i antalet som vårdades på intensivavdelningen, något som självklart är helt avgörande i en pandemi. Och i den aspekten misslyckades den privata sektorn helt.
– Att de förlitade sig mer på den privata sektorn gjorde att Italien blev extremt sårbart under pandemin. Det är ett av de fundamentala problemen med privatiseringen av vården, att de väljer ut de lönsamma delarna ur vården och lämnar de mindre lönsamma och mer kostsamma till den offentliga vården. Och det här har vi även sett i exempelvis Spanien, Irland, Rumänien och en rad andra länder.
”Förödande konsekvenser”
Den ökade privatiseringen har haft ”förödande konsekvenser” för sjukvårdssystemens förmåga att hantera pandemin, skriver CEO i rapporten. Nedskärningar i budgeten för sjukvården har lett till underbemannade sjukhus och brist på vårdplatser, samtidigt som utökningen av privata sjukhus går hand i hand med minskningen av intensivvårdsplatser.
Analyser visar också att privatiseringen av sjukvården inte bara har minskat ländernas långsiktiga kapacitet att hantera pandemier, utan även att den privata vården kostar staterna mer än offentlig sjukvård.
Data från OECD om hur mycket länder spenderar på sjukvård visar att den påstådda kostnadseffektiviteten hos den privata vården jämfört med den offentliga är ”mer en saga än fakta”, hävdar rapporten.
Som exempel jämför man USA:s hårt privatiserade vårdsystem med EU-ländernas, och kommer fram till att USA spenderar mer än dubbelt så mycket på vård än genomsnittet i EU.
– Retoriken om att privat vård skulle vara billigare är en myt. USA har den dyraste sjukvården i världen, två–tre gånger dyrare än EU-länderna, säger Olivier Hoedeman.
Opinionen har vänt
Bakom privatiseringsvågen i EU finns en stark lobbyism, hävdar också rapporten.
– Privatiseringslobbyn är väldigt stark och aggressiv i sin påverkan, där den har nära kontakt med EU-kommissionen om att privata sjukhus ska få ökade bidrag. Det kan bli en rätt pervers följdeffekt i coronapandemin i så fall.
Men hos medborgarna i EU-länderna har opinionen vänt under pandemins gångna år.
– Det finns flera undersökningar som visar tydligt att folk ser vikten av en större offentlig sjukvård och vill ha ett starkare välfärdssystem. Vi måste investera i sjukvården och betala personalen mer. Det räcker inte med applåder, vi behöver ett ambitiöst program som stoppar sparsamheten och istället gör stora investeringar i de offentliga sjukvårdssystemen.
– Pandemin har visat att vi alla sitter i samma båt och att solidaritet mellan länderna är avgörande för att vi alla ska klara oss, säger Olivier Hoedeman.
