– Förra strejken handlade om arbetslagen XXL. Nu handlar det främst om nedskärningarna i ­offentlig sektor. Men allt detta går hand i hand, säger Jean-Pierre Mercier.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

CGT kallar jobbpaketet ”arbetslagen XXL”  eftersom det är en utvidgning av de arbetspaket som infördes under förra regeringen. Den kallades då ”El Khomri-lagen” efter dåvarande arbetsmarknadsminister Myriam El Khomri.

”Löntagarfientlig politik”

Dagens strejk rör offentlig­anställda – presidenten planerar att ta bort minst 120 000 offentliga tjänster. CGT och andra fack­förbund har dock uppmanat flera privata sektorer att delta idag.

Jean-Pierre Mercier menar att det som händer nu är en explosiv nedmontering av det gemensamma till förmån för det privata:

– Regeringen subventionerar stora privata företag samtidigt som hundratusentals tjänster inom den offentliga sektorn försvinner.

I stort rör sig strejkerna om president Macrons ”löntagar­fientliga politik”, menar ­Jean-Pierre Mercier.

– Vi hade väntat oss attacker mot löntagarna. Hollande-regeringen tog dock 4,5 år på sig innan de drev igenom ”El Khomri-lagen” och väckte massiva protester. Macrons politik krävde motstånd på gator och arbetsplatser efter bara några månader, säger Jean-Pierre Mercier.

Rundar parlamentet

Förtroendet för president Macron störtdyker.

Bara 40 procent mot till en början 62 procent uppger att de har förtroende för honom –  mycket lägre än hans föregångare François Hollande och Nicolas Sarkozy efter lika lång tid vid makten.

För att driva igenom El Khomri-lagen använde sig förra regeringen av paragraf 49,3 i konstitutionen – den som ger president och regering makt att införa lagar utan omröstning i parlamentet.

Macron använder sig av samma knep för att snabbt avreglera arbetsmarknaden. Han vill få ner arbetslösheten som legat konstant runt 10 procent under många år. Målet är en ”flexibel” arbetsmarknad där löntagare är beredda att flytta mellan jobb och eget företagande flera gånger under sin livstid.

Företag får därför enklare att till exempel korttidsanställa och avskeda.

Kollektivavtal i fara

Macron var ekonomiminister under François Hollande och högst delaktig i de tidigare avregleringarna. Med ”El Khomri-lagen” gavs företagare till exempel möjlighet att kringgå den lagstadgade 35-timmarsveckan. Beslutsprocessen flyttades ned till företagsnivå istället för avtal på nationell nivå branschvis.

Nu utvidgar Macron samma modell till i princip hela arbetsrätten – särskilt vad gäller kort- och visstidsanställningar. Avtal på branschnivå upphävs nästan helt. Samtidigt höjs arbetslöshetsersättningen.

– Det där är bara smink. Arbetslagen XXL är till för att krossa de redan otillräckliga kollektivavtalen. Det handlar om att ge all makt till företags­ledarna och avskaffa de kollektiva rättigheter som är ett resultat av flera generationers arbetarkamp, säger Jean-Pierre Mercier.

Han menar att elimineringen av tjänster i offentlig sektor tvingar ut arbetare på en otrygg arbetsmarknad – när de skulle kunna göra nytta i den gemensamma sektorn.

– Det försämrar för hela samhället i stort, säger Jean-Pierre Mercier.

Kallas ”slöfockar”

Bara runt 10 procent av franska löntagare är fackligt anslutna. Nu inskränks fackförbundens inflytande ytterligare. Men dagens generalstrejk är den andra på en månad med stora protester
i anslutning.

Efter förra strejken sa Emmanuel Macron att han inte tänkte låta sig rubbas av de strejkande som han kallade ”slöfockar”.

– Protesterna mot Macron har bara börjat, säger Jean-Pierre Mercier.