För första gången sedan 2008 växer Greklands BNP. Men bakom de glada utropen om att ekonomin växer döljer sig spekulation och många befarar att landets återhämtning i själva verket är en ny finansbubbla.
– Det är helt enkelt en stor lögn att tala om återhämtning, säger Yanis Varoufakis i en intervju med ETC Helg.
Han är en känd ekonomiprofessor vid Atens universitet som nyligen tillkännagav att han kandiderar för vänsterkoalitionen Syriza i söndagens val.
Grekiska statsobligationer och aktier har stigit på börsen men mot slutet av 2014 gick de ner. Många har kopplat det samman med Syrizas framgångar som orsak till nedgången – att vänster-alliansen skrämt bort investerarna.
”Bubblorna brister nu”
Yanis Varoufakis har en annan förklaring: den uppgång för grekiska statsobligationer som fick aktiemarknaden att återigen ta fart 2014 var politiskt skapad – Tyskland och Europeiska centralbanken köpte upp och blåste upp värdet på statspapper för att försäkra aktiespekulanter om att den grekiska marknaden skulle hållas under armarna. Motivet var att vinna stöd för den ekonomiska politiken tiden före EU-valet, tror han.
– Men det handlade om bubblor, och de brister nu. Därför blir det en nedgång på börsen och för grekiska statspapper. Det hade det blivit även utan Syriza.
Han beskriver situationen i dagens Grekland som ”30-talet i repris”, att den ekonomiska politiken är densamma som påtvingades Tyskland efter första världskriget, något han sätter i direkt samband med de rasistiska rörelser som växt sig starka, med nazistiska Gyllene Gryning som tydligaste exemplet.
Om inga betydande avskrivningar skjuts till riskerar Grekland att bli EU:s ständiga ”skuldslav”, menar Tony Johansson, doktorand i ekonomisk historia på Lunds universitet som skrivit mycket om krisen i svensk dagspress.
– Med nuvarande återhämtningstakt skulle det dröja till år 2023 för Grekland att komma tillbaka till den ekonomiska situation de hade 2007.
Många menar att om återbetalningarna börjar ställas in måste Grekland lämna euron.
– Men så långt tror jag kanske inte att det går, säger Tony Johansson. En framtida vänsterregering kommer nog att försöka hitta en kompromiss inom eurosamarbetet som kan ”säljas in” till både tyska och grekiska väljare.
”Det blir ekonomisk katastrof”
Yanis Varoufakis är skarp motståndare till en så kallad ”grexit” ur euron.
– Det är en djupt antieuropeisk åsikt, och de som hotar de grekiska väljarna med uteslutning borde skämmas, säger han.
– Jag är den förste att hålla med om att Grekland inte borde ha gått in i samarbetet. Men nu är vi med, och skulle vi lämna euron så innebär det inte en återgång till vår tidigare ställning. Det blir ekonomisk katastrof.
Centralfigurer i det grekiska dramat
Giorgos Papandreou
Tidigare ledare för socialdemokratiska Pasok. Den första premiärminister som undertecknade avtalet 2010. Tillbaka med det nya partiet Rörelsen för demokratiska socialister i valrörelsen 2015 efter att Syrizas framgångar nära nog pulvriserat Pasok.
Alexis Tsipras
Ledare för vänsterkoalitionen Syriza, vars vänsterkoalition söker ett slut på åtstramningspaketet. Har gått från att vilja ”säga upp” avtalet med trojkan, till att vilja ”omförhandla”.
Antonis Samaras
Ledare för högerpartiet Ny Demokrati, som är det sittande regeringspartiet.
IMF: Christine Lagarde, direktör för Internationella valutafonden.
ECB: Mario Draghi, chef för Europeiska centralbanken.
EU-kommissionen, företrädd av ordförande Jean-Claude Juncker.
Bilder: Giannis Papanikos/AP/TT
