På måndagen inleddes vad som mycket väl kan vara förstadiet till en rysk invasion av fler territorier i Ukraina. Direkt svarade Storbritannien och EU med att förbereda sanktioner mot Ryssland. Frågan är hur långt väst vågar gå – och om inte Putin i slutänden ser kontrollen över sitt närområde som viktigare än allt annat.
Hur långt kommer Putin att gå? Det är förmodligen den mest brännande frågan i världen just nu efter den ryska presidentens order om att skicka ryska trupper på ”fredsbevarande uppdrag” till de bägge utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina. Ett beslut som i praktiken är svårt att se som något annat än en invasion, om än inte fullskalig, och därmed ett allvarligt brott mot internationell rätt.
– Det finns en möjlighet att Ryssland nöjer sig med de geopolitiska vinster de redan uppnått i den här krisen, att de stannar vid att erkänna utbrytarrepublikerna och att behålla sina ”fredsstyrkor” där. Men det troligaste är nog att det vi ser nu är inledningen på en större invasion.
Det säger Hugo von Essen, analytiker på Utrikespolitiska institutet. Svårigheten i att förutspå Rysslands nästa drag kan spåras till landets taktik att variera trycket och pressen på sina motståndare.
– Man skruvar upp temperaturen och hotar till sig eftergifter från väst, för att sedan skruva ned den och så blir väst glada och kan pusta ut för att en situation inte blev så illa som den kunde ha blivit, säger Hugo von Essen.
Ukrainsk militär vid gränsen mot utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk. Bild: Evgeniy Maloletka/AP/TT
Med tanke på att ordern har getts om att gå över gränsen, är Rysslands fortsatta prat om en diplomatisk lösning på konflikten bara ett spel för gallerierna?
– Inte helt. Slutmålet för Ryssland är inte att invadera Ukraina. Slutmålet är politisk kontroll över Kiev. Kan de uppnå det genom annat än en militär invasion så gör de det. Det kommer ju att kosta i människoliv och ekonomiskt att invadera ett land och sedan behålla militären där.
Invånare i Donetsk och Luhansk lämnar området inför hotet om en rysk invasion. Bild: Evgeniy Maloletka/AP/TT
Storbritannien har redan aviserat hårda sanktioner mot Ryssland. EU likaså. Och Tyskland stoppar gasledningen Nordstream 2 tills vidare. Vilken betydelse kan de få?
– Det hårdaste slaget mot Ryssland är nog att ge sig på exporten av rysk energi. Ryssland är beroende av intäkterna från exporten till Europa. Men sådana skulle slå hårt också mot Europa. Det har också pratats om att stänga av Ryssland från Swift, det internationella systemet för banktransaktioner. Ryska banker skulle då få svårare att handla internationellt. Ett annat alternativ är att begränsa handel i rysk statsskuld. En sådan åtgärd skulle slå mot västerländska personer som äger delar av ryska statsskulden. En ännu en tänkbar åtgärd är att införa olika typer av exportkontroll. Ryssland är både civilt och militärt beroende av västerländsk teknik.
Kommer Ryssland att klara sådana sanktioner?
– Om en majoritet av dem införs – nej! Det skulle slå mot rysk ekonomi – som redan idag går dåligt – på både kort och lång sikt. Man kan visserligen tänka sig att Kinas handel med Ryssland skulle öka då, men jag tror inte det skulle räcka för att rädda Ryssland från en ekonomisk katastrof.
Borde inte risken för en utökad konflikt vara rätt liten då?
– Det är klart att sanktionernas effekt räknas in i kalkylen, men den kalkylen kanske fortfarande slutar med att Putin tycker det är värt det för den politiska vinsten att ha kontroll över Ukraina.
