Nu ska FN utreda övergrepp i Tigray

Medan mer eller mindre reguljära trupper från Etiopien, Eritrea, Tigray och Amhara håller sina ställningar mot varandra massakreras Tigrays befolkning i ständiga attacker mot civila mål.

De förhållandevis värsta massakrerna tycks ha utförts av trupper från Eritrea som tagit sig in i gränsprovinsen Tigray i Etiopien. De eritreanska trupperna vill dels hämnas på TPLF, den tigrayanska ledningen som man beskyller för att ha utfört massakrer i Eritrea i det tidigare kriget och dels återföra de tiotusentals politiska flyktingarna från den eritreanska diktaturen som tagit skydd i Tigray.

Den eritreanska armén uppges nu ha dragit sig tillbaka från etiopiskt territorium efter skarpa uppmaningar från FN, Afrikanska Unionen, men också från Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Men fruktansvärda scener utspelas ännu på många platser i Tigray, platser som internationella hjälporganisationer inte tillåtits besöka.

Sexuellt våld som vapen

Medan den stora majoriteten av dödade är män och pojkar rapporterar FN om hundratals övergrepp mot kvinnor och att sexuellt våld använts som vapen i kriget.

– Kvinnor har våldtagits av väpnade soldater. De berättar om hur de våldtagits framför sina familjer och om hur män tvingats begå övergrepp mot sina egna familjemedlemmar, uppgav Wafaa Said, nödhjälpskoordinator för FN vid ett möte New York.

FN:s ansvariga för mänskliga rättigheter Michele Bachelet kommer att inleda en undersökning för att utreda anklagelserna om avrättningar, sexuellt våld, rån och plundringar. Etiopien har tidigare motsatt sig internationella utredningar i landet, men troligen kommer de nya undersökningarna utföras av FN i samarbete med den etiopiska staten.

Det råder ingen tvekan om att även etiopiska arméförband varit delaktiga i övergrepp mot civilbefolkningen, liksom också milis under TPLF.

Hårdare linje mot journalister

I huvudstaden Addis Abeba rapporterar journalister om hur det är fortsatt omöjligt att få bekräftad information om vad som händer i Tigray. Det har också blivit ett allt hårdare klimat sedan den etiopiska säkerhetstjänsten gripit flera journalister som man hävdar velat publicera artiklar som går mot den etiopiska regeringens ståndpunkt.

– Vi är rädda för att en ny censur införs och att bloggare och journalister kommer att gripas. Redan nu ser vi tecken på en hårdare linje från regeringen, berättar en journalist för Dagens ETC som på grund av säkerhetsläget önskar vara anonym.

Situationen i Etiopien kompliceras av att den tigrayanska befrielserörelsen TPLF under 20 år höll Etiopien i ett järngrepp under en hård diktatur. När den nuvarande premiärministern Abiy Ahmed kom till makten för tre år sedan befriade han de politiska fångarna, tillät alla de som tvingats fly från Etiopien att återvända och utlovade demokrati med fria val. Hittills har inga nationella val dock kunnat hållas, i hög grad beroende på cornonapandemin.

Splittring inom landet

Många drabbades av den tidigare diktaturen och håller TPLF ansvarig för den och hittills har inga rättegångar hållits mot de tidigare ansvariga för deras överträdelser av de mänskliga rättigheterna.

En av den etiopiska regimens anledningar till att invadera Tigray var att provinsens ledning delvis som en provokation genomförde val i provinsen trots att valen skulle varit nationella och samtidiga. Trupper från TPFL beskylldes också att angripit etiopiska militärförläggningar i Tigray, något som påskyndade invasionen av provinsen.

Den tigrayanska politiska ledningen får också stöd från vissa regionala eliter som också vill bryta sig ut ur det federala Etiopien och bilda självständiga stater, vilket gör det än viktigare för Abiy Ahmed att bekämpa oppositionen.