Nu ska den ryska skuggflottan stoppas

Tankers fyllda med olja, inte sällan i dåligt skick, med oklara försäkringar och oklara ägarförhållanden. De utgör inte bara en intäkt till den ryska krigskassan, utan även ett miljöhot. Trots att det snart har gått två år sedan EU:s sanktioner mot den ryska oljan infördes, har tusentals ryska oljetankers passerat genom Östersjön och ut genom Stora Bält det senaste året. Runt hälften av Rysslands sjöburna oljetransporter går den här vägen, och totalt handlar det om cirka tre miljoner fat per dag. Nu finns dock förhoppningar om att fartygen ska kunna stoppas. I veckan ställde sig EU-parlamentet bakom ett tillägg till en Ukraina-resolution, som Vänsterpartiet ihop med de finska och danska vänsterpartierna, lagt fram.

– Vi är väldigt glada över det här. Vi har jobbat länge med det här frågan, att försöka få stopp på skuggflottan. Det skulle vara ett stort bidrag för Ukraina om man stryper finansieringen av kriget för Ryssland. De här fartygen är också tickande miljöbomber, så även av den anledningen är det viktigt att EU agerar, säger Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Bryter mot sanktionerna

EU-parlamentets beslut innebär dock inte omedelbara åtgärder. Istället är nästa steg att reda ut vad som faktiskt går att göra.

– Nu har vi majoriteten i parlamentet med oss. Nästa steg är att bena ut exakt hur EU kan agera, säger Jonas Sjöstedt.

Att det går att vidta åtgärder mot skuggflottan är han ändå övertygad om. Inte minst för att Ryssland uppenbart bryter mot de beslutade sanktionerna.

– Oljan får bara säljas för max 60 dollar fatet, men den säljs till ett överpris. Att det rör sig om omfattande sanktionsbrott råder det inga tvivel om, säger Jonas Sjöstedt.

Risk för hybridoperationer

Sanktionerna handlar inte bara om att ett maxpris på oljan, utan även om att Ryssland inte får tillgång till marinförsäkringar och fartyg från väst. Det har lett till att de köpt ut tankers för mindre seriösa företag som i sin tur köpt äldre fartyg från länder som Venezuela och Iran. Bristfälliga försäkringar, oklara ägarförhållanden och båtar i dåligt skick ökar risken för olyckor, och gör dessutom att konsekvenserna av dem kan bli stora.

– Förutom att skuggflottan gör att Ryssland får in betydande andel av sin krigskassa, måste vi också stoppa de här fartygen för att det skulle få en otrolig effekt på Östersjön om det sker en olycka.

I våras varnade även marinen för att det finns ytterligare en risk med den ryska skuggflottan – att fartygen kan användas i hybridoperationer. Marinchefen Ewa Skoog Haslum berättade för SVT att det till exempel kan handla om att främmande fartyg tar sig in i svensk hamn under täckmantel av att söka nödhamn i samband med ett haveri. Enligt uppgifter till SVT har sådana försök redan skett, bland annat när en skuggtanker fick tekniska problem utanför Gotland.