Nu rasar debatten om Åland som demilitariserad zon

– Åland har inget eget försvar och Ryssland har ett konsulat i Mariehamn, säger åländska Marita Andersson som tillsammans med Harry Hammas möter upp utanför konsulatet nästan varje dag för att delta i demonstrationer mot Rysslands invasion av Ukraina.

– Om Ryssland anfaller Åland hinner vi inte ens blinka och så är Åland borta. Och det tror många andra med mig, säger Marita Andersson som gärna såg att det fanns finska soldater stationerade på plats på ön. 

Hon och Harry Hammas känner sig trygga med att Finland nu har ansökt om medlemskap i Nato, liksom 63 procent av ålänningarna, enligt en några veckor gammal opinionsundersökning. 

”Inte röra demilitariseringen”

Ryssland har ännu inte uttalat sig om Åland men retoriken kring Sveriges och Finlands Natomedlemskap är allt annat än positiv i ryska medier även om Putin har varit nedtonad i sina kommentarer. 

– Det var väntat att Ryssland skulle reagera negativt och att den ryska propagandan skulle peka på alla möjliga komplikationer, säger Nina Fellman, åländsk socialdemokratisk ledamot i det lokala parlamentet, lagtinget.

Men hon tycker att man ska möta de ryska reaktionerna med stillsam avvaktan:

– Och man kommer inte att röra vid Ålands demilitarisering, fortsätter hon.

Demilitariseringen innebär att militära styrkor, anläggningar och befästningar inte får förekomma på ”Fredens öar”. 

Inget annat område i världen har förutom demilitarisering också självstyre och neutralisering, samtidigt.

Denna modell, som fyller 100 år den 9 juni, är viktigare än någonsin, anser Nina Fellman:

– Ålands modell har fungerat under 100 jättetuffa år och bestått. Åland började sin bana nästan mitt under första världskriget, överlevde ett andra världskrig och nu har vi igen turbulens.

Vill starta egna miliser

Åland har lämnat in en redogörelse till finska riksdagen: Åland accepterar att Finland kan gå med i Nato så länge örikets särstatus bibehålls. Men Åland har inte beslutanderätt i Finlands Natofråga utan där bestämmer regeringen och riksdagen i Finland. Och Finland har i sin ansökan om medlemskap i Nato inkluderat att Ålands särställning ska respekteras. 

– Dessutom kan inte Finland ensamt fatta beslut om demilitariseringen – den är i sista hand är reglerad av internationella avtal, säger Nina Fellman.

För att lugna och upplysa ålänningarna har den åländska landskapsregeringen arrangerat informationstillfällen för allmänheten. Under ett möte sade lantrådet – regerings­ledaren –Veronica Thörnroos:

 – Vi är ganska väl förberedda ur ett beredskapsperspektiv men vi har varit dåliga på att berätta om det till befolkningen eftersom det handlar om ganska känsliga och komplexa frågor.

Till beredskapen hör att den finska militären omedelbart träder in, om ett sådant behov uppstår, och följer existerande avtal som exakt reglerar vad de får göra. 

Men detta är inte nog för en del ålänningar. De vill ta sakerna i egna händer och har ansökt om att bilda reservistföreningar för att bland annat upprätthålla militära färdigheter. På Åland finns det nämligen cirka 1 400 reservister (utav en befolkning på 30 000), som har gjort frivillig värnplikt i Finland. 

– Demilitariseringen tillåter inte några egna militära enheter på Åland. Och det är jätteviktigt att man accepterar det regelverk som finns, sade Veronica Thörnroos under informationstill­fället till allmänheten. 

Förslag om civilt försvar

Men Ålands demilitarisering och det faktum att åländska män är befriade från värnplikt, förpliktigar, anser Nina Fellman:

– Man har aldrig reglerat vad ålänningarna kunde bidra med i stället. 

Därför har Fellman och några partikolleger nyligen lämnat in en motion där man har föreslagit att man utreder en åländsk civil försvars­utbildning. För speciellt sedan Rysslands anfall på Ukraina har Ålands demilitariserade status varit en het potatis i Finland: ”Åland borde befästas”, ”åländska män borde göra värnplikt”, ”demilitariseringen är en udda relik från forntiden”, har hört till inslagen i de finska debatterna. 

Tonerna gick ännu högre efter att riksdagens talman Matti Vanhanen uttalade att ålänningarna själva kunde ta initiativ till finsk militärnärvaro på Åland, något han senare sade hade missförståtts.

Just de tonerna vill Nina ­Fellman undvika med en åländsk, civil beredskap: 

– Det handlar både om rättviseaspekten som är del av självstyret och om att stärka civilsamhället.

Ett motargument är att Åland redan har en civil beredskap med bland annat välfungerande brandkår och räddningstjänst.

– Men det finns luckor i samordningen av insatserna, anser Nina Fellman och nämner stormen Alfrida, som Åland drabbades av 2019. Då visade det sig att det inte fanns tillräcklig beredskap på Åland. 

Fellman befarar att man kommer att se fler stormar och andra katastrofer i samband med klimatändringarna.

– Världen har ändrat sig och vi har inte heller beredskap för stora oljeolyckor, stora flyktingströmmar eller terroristattacker, säger Fellman. 

– På de områdena hjälper inget militärt försvar utan det handlar om hur ett civilt samhälle stärker sitt civila försvar, fortsätter hon.

Förslaget har hittills blivit väl mottaget i lagtinget – Ålands parlament – och om det blir godkänt hoppas hon att modellen kunde tillämpas också i Finland och på andra håll.

Åland som exempel för Ukraina

Men ännu viktigare som modell är Ålands existerande lösning.  Den har redan använts på olika håll i världen, bland annat i Kosovo, Nordirland och Väst­sahara. Störst har intresset varit för autonomin, demilitariseringen och skyddet för språk och kultur.

När kriget är slut i Ukraina tror Fellman att modellen även kan tillämpas där:

– Lösningen har reglerat precis det som är konfliktens kärna i Ukraina: minoritetsfrågan. Hur ska man i ett kraftigt militariserat samhälle skapa trygghet? Hur ska man i regioner, vars tillhörighet är ifrågasatt, hitta en struktur som alla är nöjda med?

– Därför kunde Åland fungera som exempel på hur man har reglerat en sådan konflikt på ett fredligt sätt som har hållit under lång tid, säger Nina Fellman.

Den 9 juni på självstyrelse­dagen är det 100 år sedan lagtinget sammanträdde för första gången. Dagen till ära får Åland bland annat besök av svenska kungaparet, som besöker öriket officiellt för första gången.

”Aldrig så aktuellt”

Under jubileet firas och värnas den åländska självstyrelsen, demilitariseringen och neutraliseringen. 

– Åland har aldrig varit så aktuellt som det är nu, anser Nina Fellman.