Tuff uppgift för Bangladeshs tillfälliga regeringschef

Det fanns bara en kandidat som övergångsledare som kunde accepteras av både demonstranterna och arméledningen, den tidigare fredspristagaren Muhammad Yunus. 

Det blev en dramatisk upplösning på Sheikh Hasinas 15 år vid makten. När militären drog sig tillbaka från gatorna insåg hon att hennes tid runnit ut. En helikopter kommenderades fram och tog henne och hennes närmsta till Indien. 

Strax därefter stormade uppretade folkmassor hennes plats och kontor. De första demonstrationerna som hade startat med en studentprotest mot hur offentliga arbete tilldelades elitens familjer hade utvecklats till ett fullt utvecklat uppror mot makten. Gatustriderna kostade minst 450 människor livet sedan polisen fått order att skjuta för ett döda. 

Två korrupta dynastier

Men Yunus och de nya makthavarna har stora utmaningar framför sig. Det behövs mycket mer än att avsätta en gammal auktoritär ledare. Ett ruttet politiskt system måste ersättas med demokrati.

Sedan frigörandet från Pakistan har Bangladesh präglats av en kamp mellan två korrupta dynastier med avbrott för militärkupper. De två partierna Awami Leauge, AL, och Bangladesh Nationalist Party, BNP, som bägge domineras av elitfamiljer. Nu har Yunus en kort tid på sig att försöka reformera landets politiska system och få fart på ekonomin igen. Hur det ska ske finns inga färdiga planer på. 

Ingen vet ens vilka Yunus tänker tillsätta i den nya tillfälliga regeringen. Yunus egen trovärdighet har också fått hårda slag sedan han fick Nobels fredspris 2006 för sina teorier om mikrolån till framför allt fattiga kvinnor på landsbygden i tredje världen.

Fredspris för skuldfälla

Verkligheten varit hård mot uppbyggnaden av mikrolån. Idag visar forskning att det fungerat dåligt, räntorna har blivit höga och många har inte klarat av att betala sina lån och tvingats lämna sina hem. Kritiker menar att mikrolånen kom upp som en nyliberal idé om att man inte behöva göra något åt grundläggande förhållanden i samhällen utan kunde bekämpa fattigdomen genom att ge lån till utsatta grupper, framför allt kvinnor. 

På många håll har mikrolånen fått ersätta statliga åtgärder och samhället har satt sin tillit till mikrobanker som framför allt attraherat biståndsmedel och lånen har har i hög grad givits till lokala affärsmän. 

För att få någon positiv utveckling i landet måste Yunus få stöd av internationella organ samt EU och USA. De måste med ekonomiska medel hålla militären tillbaka så att det inte blir ytterligare en militärkupp. Dessutom måste partisystemet reformeras och de gamla familjestyrda ledningarna i AL och BNP byts ut. Detta blir inte lätt eftersom praktiskt taget hela eliten i landet tillhör de olika dynastierna. 

Sedan och inte minst måste fria och kontrollerade val hållas snarast möjligt.