Nu börjar Europa öppna igen – men på olika villkor

Skolor och förskolor har hållits stängda. Butiker, restauranger och kaféer har bommats igen.  Lekplatser och idrottsarenor legat öde. Och i Norge har det inte ens varit tillåtet att besöka sin stuga, trots påskledighet. Men nu börjar restriktionerna att lätta.

Nästa vecka hävs hytteförbudet i Norge, samtidigt som förskolor och skolor för barn i lägre åldrar öppnar igen. På liknande sätt ser det ut i flera andra länder – Danmark har öppnat förskolor och skolor den här veckan, Finland beslutade i onsdags att häva karantänen i huvudstadslandskapet Nyland, i Österrike tillåts butiker med en yta mindre än 400 kvadratmeter att hålla öppet och i Italien får bokhandlare, pappersbutiker och butiker som säljer barnkläder nu öppna.

Till och med i Spanien, det land som drabbats allra hårdast av coronaviruset i Europa, tas nu små steg för att öppna upp. Här har de som inte kan jobba hemifrån sedan i måndags fått återvända till jobbet. Landets premiärminister Pedro Sánchez har dock varit noga med att påpeka att landet fortfarande är nedstängt.

– Vi har inte gått in i en fas av nedtrappning. Nödläget gäller fortfarande och även nedstängningen. Det enda som avslutas är den två veckor långa perioden av extremt ekonomiskt viloläge, sa han under ett tal förra helgen.

Smittspridningen bromsar in

Beslutet att låta vissa återgå till sina arbetsplatser kom efter att kurvan av antal smittade och antal döda börjat plana ut. Så har det även motiverats i Italien och Österrike.

– Vi har den starkaste nedgången i coronaviruset i hela EU, sa Rudolf Anschober, hälsominister i Österrike under en presskonferens.

I Danmark och Norge verkar smittspridningen också bromsa in något. Samtidigt har kurvorna långt i från planat ut – i alla länder som nu släpper på restriktionerna fortsätter antalet smittade att öka. Jan Albert, professor i smittskydd, är ändå inte förvånad över att flera länder nu börjat öppna upp.

– Det är svårt att bibehålla en strikt nedstängning under lång tid. Inget land har facit. Alla måste gå samma balansgång, där de långsiktiga negativa effekterna på ekonomin och folkhälsan måste ställas mot hälsan och vårdens möjligheter att ta hand om de smittade. Att de länder som tror sig ha nått toppen av smittan nu lättar på restriktionerna är ganska väntat, säger han.

Än så länge är ländernas strategier att stegvis återgå till mer av ett normaltillstånd. Det tror Jan Albert är klokt.

– Risken är ju annars att åtgärderna har varit förgäves. Särskilt i länder som har haft en liten smittspridning på grund av en kraftfull nedstängning. När restriktionerna släpps bör det ske gradvis, säger han.

Krav på ansiktsmask

Oron finns dock för att smittspridningen ska ta fart igen när restriktionerna lättar. Flera av länderna försöker hitta åtgärder för att minska den risken, som i Österrike där det har införts krav att bära ansiktsmask i butiker och i kollektivtrafiken. Även i Spanien är riktlinjerna ansiktsmask, men också att alla föremål som används utanför hemmet ska desinficeras. Och i Danmark kräver myndigheterna att det ska hållas avstånd i klassrummen, att barnen ska vara ute så mycket som möjligt, och hygien- och städkraven har skärpts i skolorna. Men trots allt är åtgärderna lite av en chansning – ingen vet vad effekterna av att öppna upp kommer att bli. Enligt Jan Albert är det fortfarande för tidigt att dra några slutsatser av det land som har varit först ut med att både stänga ner och sedan långsamt öppna upp, Kina. Åsa Knaggård, statsvetare vid Lunds universitet som bland annat forskat på relationen mellan vetenskap och politik, tror att motiven till att börja lätta på restriktionerna nu framför allt är ekonomiska.

– Att de ekonomiska konsekvenserna för både samhället och individer blir väldigt stora är uppenbart, och det spelar självklart stor roll för de här besluten. I nuläget ser nog många att de långsiktiga riskerna med en nedstängning blir större än de kortsiktiga riskerna av att öppna upp, säger hon.

Beslut kan motiveras

När beslutsfattarna dessutom kan peka på att smittspridningen börjar avta har de skäl som de flesta nog kan godta, tror Åsa Knaggård.

– Det är inte säkert att det egentligen är huvudskälet, men det är lättare att kommunicera ut att smittspridningen är under kontroll, än att man inte vågar riskera att ekonomin går i kras, säger hon.

Skulle det visa sig att något land agerar för snabbt, att smittspridningen tar ny fart efter att restriktionerna hävts, tror hon inte att det är omöjligt att skärpa dem igen.

– Beslutet att stänga ner legitimerades av stor smittspridning. Skulle vi få se det igen finns ju samma skäl kvar, även om befolkningen kanske skulle vara lite mindre förstående, säger hon.

Visar det sig däremot att smittspridningen inte får nytt syre nu, tror hon att allt fler länder kommer följa efter och stegvis närma sig ett normalläge.

Så agerar länderna

Storbritannien