I slutet av maj dödades George Floyd av polis i Minneapolis. Röster för att minska resurserna till polisen började höjas. I juni slogs åter nytt rekord i bakgrundskontroller och över 2,3 miljoner vapen beräknas ha sålts, en ökning med 145 procent jämfört med juni 2019.
Dubbelt så många vita män
Vita män är den grupp i USA med flest vapenägare, 48 procent. Bland vita kvinnor och icke-vita män är siffran 24 procent, för icke-vita kvinnor 16 procent. Nu rapporteras ett ökat intresse bland svarta amerikaner. Gruppen National african american gun association säger att 2 000 nya medlemmar hörde av sig inom 36 timmar efter mordet på George Floyd.
Jay Miles jobbar som lärare och friidrottstränare. Under våren startade han Oregon gun club, en lokal vapenklubb för svarta amerikaner i Portland.
– Efter George Floyd-incidenten pratade vi om hur vi kan skapa social rättvisa, hur vi kan skydda oss själva. Det ledde till skapandet av klubben, förklarar han på telefon.
Rekommenderar du svarta i USA att ha ett vapen?
– Det är ett personligt val. Men varje amerikan har den rätten och de som vill utöva den ska kunna göra det. I Oregon är bara två procent afroamerikaner – inga vapenbutiker ägs av svarta, inga skjutbanor. Vi kände alltid att folk såg på oss annorlunda när vi åkte till skjutbanor för att träna.
”Positivt att fler beväpnar sig”
Fler republikaner äger vapen än demokrater: 41 procent mot 16. Hos oberoende väljare är siffran 36 procent. Obalansen är ett problem enligt Socialist rifle association (SRA), en vänstergrupp som menar att klimatkris, växande extremhöger och kapitalismens skadeverkningar gör det allt troligare att arbetare kan tvingas försvara sig.
– En nykter bedömning ger fog för att fundera över hur vi kan skydda oss själva och våra samhällen med alla verktyg vi har, förklarade Pearson, medlem i en av SRA:s lokalavdelningar i Florida, i vintras innan corona-boomen.
Pearson – som inte vill uppge sitt efternamn, dels för att han jobbar som lärare, dels för att skydda sig mot högerextremister – är i dag övertygad om att vapeninnehavet bör vara jämnare fördelat.
– Det är positivt att minoritetsgrupper beväpnar sig, inte minst i ljuset av Black lives matter-rörelsen och den resning mot polisen som vi sett.
Etiskt dilemma
SRA:s namn anspelar på NRA, National rifle association, och ska ses som en öppen kritik av den inflytelserika vapenlobbyn. SRA kritiserar även den vinstdrivande vapenindustrin. Pearson brottas med att vara en av deras kunder.
– Men vi lever under kapitalism och det finns ingen etisk konsumtion.
Själv äger han ett hagelgevär och en halvautomatisk AR15. Den senare modellen har använts i flera masskjutningar.
– Det är en rättvis men ytlig kritik. De är billiga, enkla att modifiera och det mest tillgängliga vapnet i landet.
Pearson säger att han fått minst 2 000 mejl från nykomlingar.
– Vapen är generellt en boys club men många kvinnor, ickebinära och queera har hört av sig.
Beväpna med information
En del blir besvikna när de inser att SRA inte är en socialistisk milis utan jobbar med utbildning, nätverkande och påverkansarbete på ett bredare plan. Bland projekten finns stöd till hyresgäster som riskerar vräkning, matutdelning och utbildning i polisfrågor för hemlösa.
– SRA handlar mer om att beväpna folk med information än med vapen. Inte om att bunkra så mycket ammunition som möjligt.
Det finns dock bra miliser, säger han.
– Vi har kamrater som är intresserade av den typen av arbete. John Brown gun club, Coalition of armed labor. Det de gör är viktigt och jag önskar dem allt gott.
Både Pearson och Jay Miles återkommer till att ifall ”den andra sidan” är beväpnad så bör också de vara det.
– Jag har varit tydlig med att det inte är en svart milis. Men samtidigt, de som motsätter sig en rörelse mot ett rättvist och jämlikt samhälle… Låt oss vara ärliga, de har vapen. Så det är vettigt att den andra sidan också har det.
Ökning av dödsskjutningar
Mer än hälften av USA:s svarta säger att de inte förväntar sig att bli rättvist behandlade av rättsväsendet. Trots att svarta vapenägare gjorde allt rätt sköts ändå Breonna Taylor och Philando Castile till döds av polis, konstaterar Jay Miles.
– Det får oss att undra, vad är tanken att vi ska göra? Även om vi gör allt rätt så ses vi som ett hot av polisen. Vi vill normalisera uppfattningen att det finns ansvarsfulla vapenägare bland svarta.
Dödsskjutningarna har ökat kraftigt under året i USA:s storstäder. I vilken grad den ökade försäljningen bidragit går inte att veta men siffrorna har fått aktivister för skärpta vapenlagar att reagera.
Pearson vet vilken vapenkontroll han vill se.
– De första som ska tas bort är polisens eftersom de ensamma står för den största delen av skjutvapenvåldet.
Nödvändigt ont
Jay Miles påpekar att bakgrundskontroller diskvalificerar svarta mer än andra grupper eftersom fler svarta är ”felons”, dömda för ett brott som aldrig suddas ut ur registret även om det inte är våldsrelaterat.
– Det kan finnas skäl att ta ifrån någon rättigheten att ha vapen men ribban ligger för lågt i dag, säger han.
Pearson verkar främst se vapen som ett nödvändigt ont.
– Kunde jag vifta med en trollstav och alla vapen försvann skulle jag göra det. Jag växte upp i en kristen tradition och har, även om jag inte har tron längre, inspirerats av historien kring Jesus av Nasaret.
Men vi lever tyvärr inte i den världen, säger han och citerar Karl Marx:
– Under inga förevändningar får vapen och ammunition lämnas över.