Nu avgörs flyktingfrågan i EU: "Ett totalt haveri"

Sverige och Tyskland var de två EU-länder som tog emot i särklass flest asylsökande per capita under flyktingkrisen, hösten 2015. Sedan dess har Sverige stängt sina gränser och skärpt sin migrationspolitik, med hänvisning till att fler EU-länder måste ta sitt ansvar genom att ta emot fler flyktingar. Sverige och Tyskland, såväl som de sydliga mottagarländerna Grekland och Italien, dit flyktingarna först anländer (och i stor utsträckning, i enlighet med Dublin-förordningen, sedan blir kvar), har länge tryckt på för en gemensam asylpolitik inom EU.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Flyktingkvoter

Dessa länders gemensamma linje har gått ut på att flyktingkvoterna måste fördelas mer rättvist mellan EU-länderna samt att Dublin-förordningen (som föreskriver att första ankomstland bär det asylrättsliga ansvaret för flyktingarna) måste skrivas om, för att ansvaret ska kunna fördelas mer solidariskt mellan medlems-länderna.

Kollapsade förhandlingar

Motståndarna till en gemensam asylpolitik och tvingande flyktingkvoter är framför allt Ungern, som styrs av den höger-populistiske och främlingsfientlige ledaren Viktor Orbán, samt Österrike, Slovenien och sedan nyligen även Italien (som bytt fot i frågan). Samtliga är nationer i vilka invånarna under det senaste året har röstat fram öppet främlingsfientliga ledare.

Deadline för EU-ledarna om att komma överens kring en gemensam flyktingpolitik är under EU-toppmötet som äger rum nu på torsdag och fredag, i Bryssel. Trycket på Tysklands förbundskansler Angela Merkel är stort, eftersom hennes regeringsbildning i hemlandet vilar på att det blir en EU-uppgörelse om flyktingpolitiken, men få bedömare tror att det blir någon överenskommelse. Förhandlingarna har helt enkelt kollapsat till följd av EU-ledarnas diametralt motsatta utgångspunkter vad avser flyktingmottagandet.

Malin Björk (V), som driver flyktingfrågor i EU-parlamentet, tror inte att EU-ledarna kommer att kunna enas kring något förslag.

– Jag tror inte det blir något av i den bemärkelsen att det kommer ett förslag på bordet som handlar om att förbättra asylpolitiken. Det är en skam att vissa medlemsländer har tagit sig friheten att stoppa detta och att de har tillåtits att göra det, säger hon.

Snarare än en konkret överenskommelse med nya lagförslag om solidariskt fördelande flyktingkvoter, tror hon på en ny diffus inriktning i flyktingfrågan.

– I stället för en politisk vilja till förändring ser vi ett totalt haveri, säger Malin Björk.

”Folkrättsligt förkastligt”

Ett läckt utkast av ett uttalande inför toppmötet visar på att prioriteten kommer att handla om att kontrollera EU:s externa gränser. Samarbetet med Libyen ska utökas och tre miljarder euro ska gå till syriska flyktingar i Turkiet. Ett förslag om att upprätta flyktingläger och asylcenter utanför EU, till exempel i Nordafrika och Albanien, ska diskuteras och Marocko pekas ut som ett land man vill sluta avtal med. Där ska avgöras om en asylsökande är en flykting med skyddsbehov, eller om det rör sig om en ekonomisk flykting.

Det läckta dokumentet framhåller att detta skulle innebära både snabbare och säkrare behandling av asylansökningar medan internationell lag respekteras och färre lockas över det livsfarliga Medelhavet. Men såväl Malin Björk som Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty med ansvar för flyktingfrågor, migration och folkrätt, förkastar förslaget.

– Ska Europa, som är världens rikaste kontinent, lämpa över ansvaret på andra länder, där situationen är bortom asylrättens principer, kontroll och insyn? Det är ett fruktansvärt förslag och en helt absurd signal att sända till de fattigare länder som EU uppmuntrar till att fortsatt hålla sina gränser öppna, säger Malin Björk.

Madelaine Seidlitz framhåller att förslaget är folkrättsligt förkastligt av flera skäl.

– Ska det vara EU som institution som ska ansvara för asylansökningarna? Vilket lands lagar ska de i så fall förhålla sig till? Dessutom, ska man hålla flyktingarna inlåsta? Ja, troligen blir det så. Något som strider mot den internationella flykting-konventionen.

Malin Björk förväntar sig att den svenska regeringen tar avstånd från förslaget.

– Vi vill se ett tryggt flyktingmottagande på vår sida om Medelhavet. Om regeringen inte är glasklar om det, så kommer jag och Vänsterpartiet att göra en officiell reservation, säger hon.

Men statsminister Stefan Löfven (S) utesluter inte helt tanken på asylläger utanför EU:

– Vi måste se över det, säger han till TT.

Finland, de baltiska staterna, Österrike och Visegradländerna (Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien), hör till dem som inte vill se några tvingande flyktingkvoter.

Italien

Italien är som sydligt EU-land ett av de större ankomstländerna. Som sådant har Italien länge varit ett av de medlemsländer som förespråkat en solidarisk asylpolitik och omfördelande flyktingkvoter. Men från och med den 1 juni i år, då det EU- och främlingsfientliga partiet Lega tog plats i regeringskonstellationen, är tonen en annan.

Italiens inrikesminister tillika Legas partiledare Matteo Salvini har lovat att ”genast utvisa en miljon migranter från Italien”. Han har också lovat att stoppa EU:s förslag till nya regler för asylansvar.

Österrike

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz tog makten i december förra året och ställde sig genast på samma sida som Ungerns premiärminister Viktor Orbán, vad avser flyktingpolitiken. Sebastian Kurz tar kraftfullt avstånd mot planerna på bindande flyktingkvoter inom EU. Han vill i stället helt stänga EU:s yttre gränser, och föreslår att europeiska gränspoliser ska placeras längs med Medelhavskusten på den afrikanska sidan, för att redan där stoppa migranter från att ge sig av mot Europa.

Slovenien

Det främlingsfientliga partiet SDS vann i slutet av maj det slovenska parlamentsvalet, med egen majoritet. Trots att det lilla östliga EU-landet enbart har tagit emot ett par tusen asylsökande, drev partiet en hårdför skräckkampanj om invandringen och dess konsekvenser. Partiledaren Janez Jansa gick hårt åt de ”kommunister” och den ”degenererade vänstern”, som vill se en solidarisk och omfördelande flyktingpolitik inom EU.

Tyskland

Tysklands förbundskansler Angela Merkel är hårt pressad, eftersom hennes regeringskonstellation vilar på att det blir en gemensam överenskommelse om flyktingpolitiken.

Medan hennes inrikesminister Horst Seehofer, från Kristdemokraterna (CSU), omedelbart vill börja neka asylsökande att resa in i landet, vill Merkel invänta en överenskommelse på EU-nivå.

Sverige

När Sverige under hösten 2015 sade stopp och införde gränskontroller samt en åtstramad asylpolitik, hade vi tagit emot 163 000 asylansökande, vilket då motsvarade hela 12,4 procent av hela antalet inom EU, på knappt ett år.

Statsminister Stefan Löfven (S) har sedan sagt att Sverige inte kan återgå till ett generösare flyktingmottagande förrän solidariska system för flyktingkvoter införs på EU-nivå.