Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskriver stoppet som historiskt. 

På sin telegramkanal skriver han ”när Putin tog makten i Ryssland för över 25 år sedan pumpades årligen 130 miljarder kubikmeter gas genom Ukraina till Europa. Idag är den 0. Detta är en av Moskvas största förluster”.

Win-win för bägge parter

Gasledningarna är historiska och när Sovjetunionen upplöstes 1991 gjordes överenskommelser med Ukraina om ett ekonomiskt avtal kring rören, ett avtal som löpt vidare även under de snart tre år som den ryska invasionen av landet pågått. 

– Ukraina har fått procent på det värde som exporterats genom ledningarna, vilket har lett till den märkliga situationen att man har tillåtit rysk gas att gå genom landet eftersom det gett dem pengar, samtidigt som det också gett det ryska krigsmaskineriet pengar. Båda sidor har tjänat på och accepterat den lösningen, säger Mikael Höök, lektor vid Uppsala universitet med inriktning på globala energisystem.

Ledningarna har ofta varit en källa till konflikter.

– Historiskt har det pågått flera gaskrig mellan Ryssland och Ukraina, som 2005-2006 då man tvistade om gaspriset. Man har haft kompispriser till de länder som varit mer proryska, medan de andra har fått betala mer västerländska priser för gasen.

Marginell påverkan

Efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har större delen av EU gjort sig fritt från sitt beroende av rysk gas. Andelen rysk gas av den totala importen till EU har gått från 35 procent före Putins invasion av Ukraina till 8 procent idag, enligt The Guardian.

Den ryska ekonomin lär dock inte påverkas mer än marginellt av stoppet, enligt Mikael Höök.

– Det är klart det innebär förluster, men mer som en lätt förkylning än som en allvarlig influensa, som det varit om det rört några av deras stora kunder. 

Den stora exportmarknaden för rysk energi ligger utanför EU, i länder som Indien, Kina eller Turkiet. Sannolikt kommer också en del av gasen, även sådan med slutdestination EU, att ledas om via exempelvis Turkiet nu. 

”Kan få elda med sopor”

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har som mål att fasa ut alla ryska fossila bränslen till 2027 och generellt menar EU att man har varit väl förberedda på stoppet, men fram till nu har ändå några europeiska länder fortsatt att importera gas från Ryssland. Bland dessa återfinns Slovakien, Österrike, Ungern, Moldavien och Serbien. De två sistnämnda är dock inte EU-medlemmar. 

Framför allt Moldavien ser ut att drabbas hårt av den nu stoppade gasledningen. I utbrytarregionen Transnistrien, med knappt 400 000 invånare, har all värme och varmvatten stängts av sedan nyårsdagens morgon, och endast sjukhus och bärande infrastruktur får el, enligt BBC. 

– De använder kol som backup, men har svårt att få in det också nu. Om de får slut på det så är de i ett väldigt ansträngt läge. Då får de elda med ved eller sopor. Det kan bli väldigt allvarligt om det kommer en köldknäpp med en kall januari, säger Mikael Höök.