Med tiden har ABR blivit en nagel i ögat på den grekiska regeringen. Tommy Olsen står idag högt upp på Greklands most wanted-lista. Både på Lesbos och Kos pågår sedan 2021 och 2022 förundersökningar mot honom. Brottsanklagelserna handlar bland annat om spioneri, pengatvätt och människosmuggling. Om han döms riskerar han minst 25 år i fängelse. 

På Kos ville utredaren i våras utlysa en internationell arresteringsorder mot Tommy Olsen, efter att han två gånger låtit bli att inställa sig till förhör. I stället gick hans grekiska advokat till domstolen för att förklara varför hans klient inte kunde närvara. 

– Jag kan inte sätta min fot i Grekland. Det vill säga, i alla fall inte om jag vill bo på ”bed and breakfast” under en ganska lång tid, säger Tommy Olsen och skrattar till. 

Efterlyst av Interpol

Tommy Olsen ser det som en reell möjlighet att denna arresteringsorder omvandlas från hot till verklighet. Även om det skulle vara att ”skjuta sig själv i foten” för de grekiska myndigheterna, som redan har både FN:s, Amnestys och Human rights watchs vakande ögon på sig. 

– Grekiska myndigheter är inte så nöjda med mig. Men det som har varit avgörande är mitt samarbete med internationell media. Journalister från BBC, Washington Post och CNN har använt informationen jag har publicerat. 

I och med det har det blivit fler problem med de grekiska myndigheterna, säger Tommy Olsen. 

– En internationell arresteringsorder skulle skapa rubriker. Men det är även ett sätt att visa folket att man agerar och gör någonting åt ”brottsligheten” som grekisk media rapporterar om som om det vore sanningar. 

Precis innan pandemin drog in över världen var Tommy Olsen på Lesbos tillsammans med norska TV 2. Vid den här tidpunkten – i början på mars 2020 – hade Turkiet slutat bevaka gränsen mot EU, något EU fortfarande betalar dyra pengar för att Turkiet ska göra. Flyktingar strömmade under någon vecka in till de grekiska öarna via Egeiska havet.

När världen sedan hastigt stängde ner tog Tommy Olsen ett plan tillbaka till Norge. Han hade inte en aning om att det skulle vara den sista gången på mycket länge som han besökte Grekland.

Pandemin slog till

Utvecklingen i mars 2020 blev starten på ett nytt kapitel för både Grekland och Tommy Olsen. Medan grekernas brott mot migranter förfinades och systematiserades, fortsatte Olsen med hjälp av öppna källor och ett gediget kontaktnät att övervaka situationen och gränsbevakningens framfart.

– Under 2021 stannade jag i Norge på grund av coronaviruset. Men det var också då som kriminaliseringen av mig och ABR började, berättar Tommy Olsen.

Det bevismaterial som används mot honom på Kos och Lesbos är allt annat än vattentätt. 

– Jag hade till exempel bilder på kustbevakningens båtar i hamnen på Mytilene (huvudorten på Lesbos reds. anm.) och det har de använt för att anklaga mig för spioneri. På Kos menar de att jag tillsammans med Panayote Dimitras från människorättsorganisationen Greek Helsinki monitor driver ett smuggelnätverk och tvättar pengar. Vi har skyldighet att informera myndigheterna om nyanlända flyktingar, men informationen vi har delat med dem har sedan använts mot oss. De här anklagelserna är politiska och de vet själva att det saknas bevis, säger han. 

Tommy Olsen hyser inga illusioner om att de rättsprocesser han är indragen i ska vara över snabbt. Han tar upp ett annat fall där volontärerna Sara Mardini och Sean Binder tillsammans med ytterligare 22 personer anklagas för liknande brott som honom. I deras fall släppte Grekland spionerianklagelserna i januari i år.

– Den rättsprocessen kommer säkert att pågå i minst tio år till ändå. Men intresset och engagemanget från de stora aktörerna – FN och Amnesty – gör att grekerna måste vara lite mer ”diplomatiska” än vad de hade behövt vara annars. 

Crowdfundade advokater 

Tommy Olsen tar anklagelserna med vad som framstår som ett imponerande lugn. Men det är klart att han och andra anklagade påverkas, berättar han. Livet stannar på sätt och vis upp och definieras till stor del av en politiskt motiverad häxjakt. Men också för att anklagelserna har gjort det svårare att driva ABR – många organisationer på plats i Grekland vågar inte ens svara när han ringer längre av rädsla att också kriminaliseras. 

Men inte minst har det slagit mot honom ekonomiskt. 

– Det är som ett svart hål. Det slukar pengar. Om du någonsin har behövt en advokat så vet du hur dyrt det är. Och jag behöver högprofilerade internationella advokater, säger han. 

Den tyska organisationen Sea-Watch, som har kriminaliserats i Italien för sina livräddande insatser i Medelhavet, har hjälpt till att betala för ett halvårs advokatkostnader. Sea-Watch fick 2019 in 500 000 euro (cirka fem miljoner kronor) i en crowdfunding-kampanj när deras kapten riskerade ett långt fängelsestraff. Pengarna har öronmärkts för att hjälpa människorättskämpar i juridisk knipa. 

Gör inget kriminellt

Notan tickar stadigt uppåt. Amnesty i Norge har bett Amnesty International om hjälp att täcka kostnader – men de har inte fått något svar ännu. Tommy Olsen menar att rättsprocessen mot honom är till för att skrämma både honom och andra. I hans fall har det inte lyckats.

– Jag vill inte ge Greklands myndigheter tillfredsställelsen av att tysta mig. Jag är inte lättskrämd och jag vet att jag inte gör något kriminellt. Det ligger inte i min natur att backa.