De norska vänster- och mittenpartierna tillsatte förra hösten en integrationskommitté under ledning av Bård Vegar Solhjell, Socialistisk Venstre. Även Arbeiderpartiet, Kristelig Folkeparti och Centerpartiet har haft representanter i kommittén, liksom framstående forskare. I en 50 sidor lång PM lämnas nu förslag till en ny integrationspolitik. Bland annat föreslås att huvudregeln i skolan och för offentligt anställda ska vara att klä sig så att ansiktet visas.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
”Svåra frågor”
Kommittén skriver att ”Ett täckt ansikte hämmar interaktion. För att säkerställa mellanmänsklig kommunikation och att alla kan identifieras, är det nödvändigt att införa restriktioner mot maskering. I ett skolsammanhang handlar det även om att visa hänsyn till undervisningen.” Kommittén hänvisar till problematik som uppstått i skolor och i kommunikation med myndigheter.
– Det är svåra frågor men med gemensamma riktlinjer behöver inte rektorer fatta besluten ensamma, säger Bård Vegar Solhjell till norska NRK.
I dag har Frankrike och Belgien förbud mot heltäckande slöja i offentliga miljöer och frågan har nyligen diskuterats i Tyskland, som en åtgärd mot terrorism. I det åtgärdspaket som tyske inrikesministern Thomas de Maizière presenterade förra veckan fanns dock inget förbud inte med, eftersom det ansågs strida mot konstitutionen med ett generellt klädselförbud.
Den norska integrationskommittén föreslår vidare att det inte ska öppnas upp för en könsindelad simundervisning. Detta efter att flera norska skolor upplevt krav från föräldrar på att deras barn inte ska behöva delta av religiösa skäl. ”För att säkerställa lika deltagande och lika möjligheter, oavsett kultur, religion eller kön, bör det inte öppnas för undantag från simlektioner eller könsindelad undervisning på religiösa grunder”, skriver kommittén.
I Sverige arbetar föreningen Tris, Tjejers Rätt i Samhället, med ett unikt projekt i syfte att inkludera unga tjejer med utlandsfödda föräldrar i idrottsrörelsen. Majoriteten av projektets deltagare har inte godkänt i idrott och hälsa, just på grund av att de inte vill eller inte tillåts att delta i alla skolans aktiviteter. Sevana Bergström som startat projektet, har stor erfarenhet av att handskas med frågan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Om det krävs att vi till en början segregerar mellan könen så gör vi det, annars är risken att steget blir ännu längre och att de här tjejerna inte idrottar alls. Det vi har märkt är att tjejernas attityd sedan förändras efter att de deltagit i våra aktiviteter under ett år. I vår modell ingår värderingsövningar där vi jobbar aktivt med frågor om självförtroende, könsroller och om hur idrottsföreningar fungerar. Efter att vi har haft aktiviteter med bara tjejer så kan vi sedan ha gemensamma aktiviteter där könen blandas, för då är separationen inte viktig längre, säger hon och föreslår att den norska kommittén sneglar på föreningens metoder.