Angreppet påverkade framför allt produktionen av de papperstidningar som var planerade att ges ut kommande dag, onsdag 29 december, vilket gjorde att 78 tidningar inte kom ut alls den dagen. Även under torsdagen den 30:e december var det stora problem med utgivningen av flera papperstidningar. Nättidningarna påverkades inte, utan publicerades som vanligt under de aktuella dagarna.
För flera av lokaltidningarna var det första gången sedan tyskarnas ockupation av Norge under andra världskriget som de inte utkom som planerat.
– Det är ett angrepp på yttrandefriheten. Människor runtom i Norge är ju beroende av sin lokaltidning för att följa med i vad som sker i samhället och politiken, och för att kunna delta i samhällsdebatten, säger Gunnar Bodahl-Johansen.
Han är medieexpert som varit lärare och forskare på bland annat Norska institutet för journalistik och Norges kreativa högskola och före detta redaktionschef på Fredrikstads Blad, en av de lokaltidningar som nu drabbades av hacker-attacken.
Kom åt prenumerantuppgifter
Vem eller vilka som ligger bakom attacken utreds fortfarande av Amedia tillsammans med polisen, nationella säkerhetsmyndigheten och Datainspektionen.
– Av hänsyn till pågående undersökning, polisens efterforskningar och risken för att hackarna kan dra nytta av information som sprids från Amedia, kan vi inte ge mer detaljerad information om orsakerna till angreppet för närvarande, säger Pål Nedregotten, koncernchef för teknologi och data på Amedia i ett pressmeddelande 4 januari.
Amedia uppger att de ”jobbar intensivt” med att kartlägga vad som kan ha skett med persondata och prenumeranter som omfattas av dataangreppet. Förutom de omfattande problemen med utgivningen av papperstidningarna drabbades även prenumerationssystemet där personuppgifter om tidningarnas kunder finns.
– Amedia arbetar nu utifrån att kunddata kan äventyras. Om personuppgifter har hamnat fel kommer de berörda att informeras så snart som möjligt. Detta kommer att gälla både kunder och anställda, säger Pål Nedregotten och konstaterar att problemen är allvarliga.
”Skadlig mediekoncentration”
Gunnar Bodahl-Johansen ser den allt starkare ägarkoncentrationen av medierna som ett stort problem, och tycker att angreppet visar på sårbarheten i systemet.
– Det är klart att när någon kan stoppa så här många tidningar på en och samma gång så är det ju ett angrepp på yttrandefriheten. Och det betyder att mediekoncentrationen är ett problem. Detta har jag hävdat under lång tid. Att så stora och starka koncerner köper upp och äger så många lokaltidningar som de gör i Norge, det gäller både Amedia och Schibsted, det gör dem till enorma maktfaktorer, och det visar samtidigt hur lätt det är att angripa yttrandefriheten genom en sån här attack.
Är it-säkerheten för dålig hos tidningarna?
– Självklart är det också ett problem. Men min utgångspunkt är hur journalistiken påverkas. Och att Amedia inte har tagit säkerheten på allvar tidigare. Det är inte bra att tidningar inte kan komma ut på flera dagar.
Risk för monopol
Om en enskild hacker-attack kan släcka ner utgivningen av uppåt 80 lokaltidningar över hela Norge är det ett demokratiskt problem, menar Gunnar Bodahl-Johansen.
– Utan en fri journalistik som dagligen levererar nyheter, analyser och debatter så slocknar demokratin. Tidningarna är demokratiska projekt, det är avgörande. Och det är viktigt att ta den principiella debatten om att mediekoncentrationen är skadlig.
Trond Tystad, debattör och tidigare lokalpolitiker för Arbeiderpartiet i Norges näst största stad Bergen, skriver i en krönika i Bergensavisen, en annan av de drabbade lokaltidningarna, att vi ännu inte vet vem eller vilka som ligger bakom it-attacken. Det kan vara några ungdomar som spelat ett pojkstreck, ett utpressningsförsök från utomstående nationer eller organisationer eller ett slumpmässigt virus. Men det ”måste i alla fall utredas som att det kan vara det värsta tänkbara, en organiserad attack mot media”.
För Bergenavisens del utgör bara de tryckta tidningarna en tredjedel av den totala upplagan nu, och papperstidningsprenumeranter utan åtkomst till den digitala tidningen står för endast en tjugondel av den betalda upplagan, enligt Tystad.
”I denna mening kan vi säga att attacken inte helt förlamade Bergensavisen eller de andra Amedia-tidningarna. Men attacken kan också ha drabbat de digitala utgåvorna och den redaktionella innehållsproduktionen, och då hade Norges näst största tidningskoncern slagits ut och Schibsted skulle ha haft nästan tidningsmonopol under en period”, skriver han.
