“Användningen av ordet "invandringssmitta" som Aftenposten använder idag påminner mig om hur aids beskrevs som "homopesten" på 80-talet. Att stämpla etniska grupper som bärare är mycket, mycket farligt. Sluta!”, twittrade exempelvis Stian Amadeus Antonsen från Norges Socialistiska vänsterpartiet (SV).

Pudlade i öppet brev

Kritiken ledde till att Aftenposten ändrade rubriken till “Smittan bland invandrare orsakar oro” i webbversionen och bad om ursäkt i ett öppet brev.

“Vi gjorde en ny bedömning baserad på den input och reaktioner vi fick om den ursprungliga titeln”, twittrar Aftenposten.

Sylo Tarako, expert på integration- och migrationsfrågor och rådgivare på den oberoende tankesmedjan Agenda, menar att rubriken kom olägligt.

– Det var en mycket problematisk formulering. Jag blev lite chockad när jag såg orden "innvandringssmitten bekymrer" på en av Norges största tidningar. Denna förstasida kom ungefär samtidigt som Fremskrittspartiet, FrP, anklagade invandrare för att inte bry sig om corona. Det var helt enkelt för mycket på en gång.

“Kan skapa stigma”

Tarako tror inte att det ligger rasistiska motiv bakom rubriken från Aftenpostens sida men tycker att medier måste tänka sig för inför liknande publiceringar.

– Det är bra att informera om att vissa grupper är mer utsatta för coronaviruset än andra. Vi vet fortfarande för lite om vad som ligger bakom detta. Men det finns förmodligen komplexa skäl. En av anledningarna kan vara att många invandrare arbetar där ute med allmänheten medan många etniska norrmän sitter säkert på sitt hemmakontor. I vilket fall som helst bör media vara försiktiga så att de inte överfokuserar på smittan bland invandrare, eftersom det också kan bidra till att viruset till stor del associeras med invandrare.

Vilka konsekvenser kan denna typ av formulering i en större tidning leda till?

– Det kan skapa stigma och främlingsfientlighet. När viruset är associerat med invandrare kan det leda till att människor är mer rädda för dem än andra, till exempel på gatan, i butiker eller i andra allmänna utrymmen. Det kan också få hälsokonsekvenser, till exempel att detektering av smitta kan bli svårare om invandrare blir mer rädda för att vara öppna om viruset.

Mari Skudal, chefredaktör på den oberoende socialistiska nyhetstidningen Klassekampen förstår att rubriksättningen kan tolkas negativt men håller inte med om att det är en rasistisk artikel.

– Det finns medier med en ganska frispråkig rasistisk agenda idag, men Aftenposten är inte bland dem. Den är en vanlig dagstidning, mer som Dagens Nyheter. Det folk reagerat på är själva ordet “invandrersmitte”, det fungerade dåligt, som om det är en smitta som kommer från invandrare, en grupp med smittspridningsansvar, säger hon till Dagens ETC.