BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I hennes tankevärld är islam antitesen till västlig civilisation och Norge och Europa håller på att "tas över" av muslimer. Det känns igen, det är stående inslag i den miljö Breivik inspirerades av, men nu toppar idéerna bestsellerlistorna. 

– På många sätt är vi tillbaka där vi var innan terrordåden 22 juli, kanske till och med lite tuffare. Å andra sidan har många som inte tidigare varit aktiva i debatten börjat höras, på bägge sidor. Det gör att debatten hörs mer.

Det säger Shoaib Sultan, expert på högerextremism på organisationen Antirasistiskt Senter i Norge.  

Debatten kring yttrandefrihet och "kränkthetskultur" i Norge, kom i våras att handla om en rasistisk teckning av den svenska vänsterpolitikern Ali Esbati avbildad som en apkung som pekar ut alla som rasister. Tecknaren menar att han avbildade Esbati som apa, eftersom han hela tiden upprepar sig "som en papegoja".

– Där tappade man debatten helt, säger Shoaib Sultan. 

– Det blev en diskussion om detaljer och om sammanhang. Vi menar att det är en teckning med väldigt rasistiska konnotationer rätt och slätt. Men där lyckades vi inte sätta agendan.  Det blev diskussion om hur man egentligen skulle tolka teckningen. Tecknaren kom med samma argument som många andra, att jag är inte rasist. Jag har inget problem att se att han inte behöver vara rasist, det är inte det mest intressanta. Det som är viktigt är att se på teckningen, förstås den som rasistisk? Och de allra flesta tolkar den så. Det är ointressant om personen som ligger bakom något är rasist eller inte. Vi måste klara av att diskutera uttalandet eller teckningen eller vad det nu rör sig om för sig och diskutera om det är rasistiskt eller inte. 

– Anklagelser om att du har beskyllt någon för att vara rasist är nästan värre än rasism i sig. 

Har det blivit svårare för er som organisation att debattera rasism?

– Det är svårare på grund av att beskyllningarna om "politisk korrekthet" kommer väldigt snabbt. 

– Ett annat problem är att definitionen för extremism har blivit Anders Behring Breivik. Det gör att väldigt många med extrema åsikter menar att det inte är extremism. Vi menar att det är väldigt viktigt att kunna peka extremistiska uttryck som inte är fullt så extrema.

– Om du påtalar att en politiker som är emot rasblandning är extrem så får man höra att han har inte begått någon våldshandling, han är inte extrem.

Efter attackerna den 22 juli 2011 syntes politiker och media reflektera över sin anti-invandringsretorik och vad den kan ha haft för effekt på attackerna. ECRI, Europarådets kommission mot rasism och intolerans övervakar rasism, diskriminering och intolerans kartlägger xenofobi och rasism. I sin rapport över läget i Norge, 2015 skriver kommissionen att det fanns en generell överenskommelse om att språket i migrationsdebatten måste städas upp. Det gjordes bland annat genom att medier började ta större ansvar för att moderera sina kommentarsfält. Men denna konsensus har dock inte hållit i sig, skriver rådet i rapporten. Shoaib Sultan från Antirasistisk Senter håller med om det.

– Det varade inte särskilt länge och det är nästan helt borta nu. Dessutom är länken till Breivik problematisk. Som jag sa tidigare, att anklagelser om rasism ses som värre än rasism, det är samma här. Om någon använder ett väldigt starkt språkbruk och man påpekar att detta är samma tankegods som Breivik, det är känsligt.

– Vi har inte en bra politisk debatt just nu. På vissa sätt fungerar den väldigt bra, men på andra inte.

På vilka sätt fungerar den bra?

– Många fler är aktiva som antirasistiska röster än tidigare. Det är också flera olika minoritetsröster som hörs i debatten numer. Det är positivt. Det är inte en representant för minoriteter, det är ett myller av röster så att mångfalden hos minoriteterna kommer fram, säger Shoaib Sultan.

Sigurd Allern är professor i journalistik på Stockholms universitet och har tidigare varit chefredaktör för norska vänstertidningen Klassekampen. Han har länge följt den norska mediedebatten på nära håll.

– Norge har ju haft en debatt som liknar senaste årens debatter i Sverige väldigt länge. Vi fick ju Fremskrittspartiet som ett parti i norsk politisk debatt ett tiotal år före Sverige fick Sverigedemokraterna. Det betyder ju att de ståndpunkter vad gäller invandring, som är anti-invandring, kom tydligt upp på den politiska dagordningen, speciellt från Fremskrittspartiet, redan i slutet av 80-talet. Sverige hade ju också en kort period däromkring, med Ny demokrati, men det la sig när de åkte ut ur riksdagen. 

– En skillnad mot Sverige är att debatten om invandringmotstånd och "det får man inte säga här i landet", som kommer från Fremskrittspartiets håll, har varit utbredd här i Norge sedan 90-talet. Det som först och främst har skett nu är att Fremskrittspartiet har växt. De hade samma explosiva framgång som Sverigedemokraterna har haft och det har tillfört en viktigt politisk förändring. Förr var Fremskrittspartiet betraktat som ett parti ingen ville sitta i regering med eller stöd utav, så bestämde sig Höyre för att i senaste valet ingå i en taktisk allians med Fremskrittspartiet och bilda regering. Efter att vi fått denna som den kallas i Norge en blå-blå regering, så har ju Fremskrittspartiet ståndpunkter blivit del av den Norska offentliga diskursen. 

Efter terrordådet riktades de rannsakande blickarna inte bara mot den politiska och mediedebatten, framför allt riktades blickarna mot det islamofoba tankegods som tillhörde en växande högerextrem rörelse med muslimhat som motor, den så kallade counterjihad-rörelsen. I sitt manifest citerar Breivik utförligt bloggaren Fjordmans inlägg från bloggportalen Gates of Vienna. Bloggaren Fjordman, vars riktiga namn är Peder Are Nøstvold Jensen, släppte i slutet av 2015 en bok på danskt förlag och intervjuades i samband med det i flera stora tidningar. Han har också skrivit krönikor i Verdens gang och Aftonposten. Boken finansierades via ett stipendium på 75 000 kronor Jensen fått av kulturstiftelsen Fritt ord, som drivs av företaget Narvesen som driver tidningskiosker. Den efterföljande debatten om det ekonomiska stödet handlade även den om yttrandefrihet och Jensens behov av att få försvara sig mot att han sammankopplats med Breivik.

Sigurd Allern framhåller Fritt ords stipendie till Fjordman som symtomatiskt för debattklimatet.

– Det hade aldrig skett för 6-7 år sedan. Men klimatet har blivit sådant att det är oerhört viktigt att alla dessa anti-invandringsröster och muslimhatare får komma maximalt till orda. Därför sågs det som ett tecken på yttrandefrihetens generositet att Jensen alias Fjordman fick pengarna för att kunna försvara sig och skriva en anti-islamsk högerextrem bok.

– Nu argumenterar Jensen för att han aldrig har stött våld. Men läser man hans blogginlägg från 2005-2006 så varslar han om inbördeskrig i Europa och förordar väpnad kamp mot den "islamiska invasionen". Hans uppmaning till att beväpna sig har fått väldigt lite uppmärksamhet.

– För fem år sedan betraktades hans ståndpunkter som rabiat högerextrema och marginaliserade. Hans viktigaste forum var Gates of Vienna. Det som har skett efter Anders Behring Brievik är att han på ett sätt fått komma in i värmen. Marginaliserade ståndpunkter är i dag mer normaliserade. Det är tragedin i det hela, säger Sigurd Allern.

Sigurd Allern beskriver att det växt fram en norsk-dansk bild av Sverige som en åsiktsdiktatur.

– Du har fått en slags norsk-dansk enhetsfront om att yttrandefrihetsproblemet i Norden, det är Sverige. Där man inte får säga vad man vill och Sverige tillåter inte en debatt om invandring. Men det är inte att undertrycka yttrandefriheten att ståndpunkter kritiseras. Det är en systematisk förväxling på högerflankerna i både Norge och Sverige. Islamofoba åsikter ska inte bara kunna föras fram, de ska kunna föras fram utan kritik, för kritik är censur och kvasidiktatur. Det har varit hårdare motstånd mot i Sverige än i Norge och Danmark är mot de islamofoba ståndpunkterna och det har varit hårdare mot högerextrema ståndpunkter. Men klimatet har ju förändrats det senaste året. De som i Norge har kritiserat det svenska debattklimatet anser nu att det mår mycket bättre.

– På det politiska planet har det ju också ändrats och den rödgröna regeringen i Sverige har en politik som liknar den norska blå-blå regeringens vad gäller migration. Från att ha varit den mest öppna nationen till en av de mest restriktiva innanför EU när det gäller att ta emot flyktingar. 

– Och ser man på terminologin så har invandringshatare blivit omdöpta till invandringskritiker även i Sverige. Är man sedan kritisk mot invandringskritikerna är man emot öppenhet och debatt. Den retoriken har vi sett tydligt i Norge. Norge ligger före Sverige, men you wait and see, säger journalistikprofessorn. Han avrundar: 

– Jag tror att det är fel att se det här som en fråga om yttrande-frihetsproblem, det handlar om politiska motsättningar och vilken ideologi som är förhärskande just nu. Det är den som hörs i de breda kanalerna.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.