Familjen Randhawa hade till en början svårt att få hyra bostad. Pappan utsattes vid ett tillfälle för rasprofilering på grund av den typiska klädsel som sikher bär. Skolsegregationen hade förbjudits två decennier innan Haley föddes 1972, men hon gick på en av många skolor i södern med nästan enbart vita elever. Hon har berättat att hon utstod en del mobbning. Snart accepterades dock familjen och blev en del av Bamberg. Båda föräldrarna jobbade inom universitets- och skolvärlden när Haleys mamma startade en liten klädbutik med namnet Exotica som kom att växa till ett mångmiljonföretag. Där började Nikki Haley hjälpa till med bokföringen som 13-åring.

Boktitel från Thatcher

Haley etablerade sig på allvar inom politiken då hon tog plats i South Carolinas delstatskongress 2004. Hon var en outsider som gjorde snabbt avtryck. Sex år senare blev hon guvernör och hon valdes om fyra år efter det.

Den händelse Haley främst förknippas med inträffade i juni 2015. Då sköts nio svarta församlingsmedlemmar ihjäl i Charlestons Emanuel AME Church av vit makt-anhängaren Dylann Roof. Ett foto började cirkulera där Roof poserade med sydstatsflaggan. Haley hade tidigare försvarat att den omdebatterade flaggan vajade från delstatens statshus men nu ändrade hon uppfattning och beskrev flaggan som en symbol som splittrade. Kongressen höll med och en knapp månad efter attentatet halades den. En majoritet av South Carolinas republikanska väljare ville dock ha flaggan kvar.

I och med den egna uppväxten är ras och att behandlas annorlunda inte främmande ämnen för Nikki Haley. Hon är dock noga med hur hon uttrycker sig kring frågan. Visst finns det orättvisor och diskriminering, men att de skulle det skulle vara systemiska problem vänder hon sig starkt emot. USA är inte och ”har aldrig varit ett rasistiskt land”, är en åsikt hon upprepat under kampanjen.

Precis som i frågan om hudfärg så har Nikki Haley också ett mycket subtilt sätt att prata om sexism och hur kvinnor behandlas i politiken. Hennes bok från 2022 har lånat sin titel från Margaret Thatcher-citatet ”Vill du ha något sagt, fråga en man, vill du ha någonting gjort, fråga en kvinna”. Några klagomål på löneskillnader mellan könen eller dyr barnomsorg hörs dock inte från Haley. Hon är djupt rotad i idén om att alla har samma möjligheter i dagens USA.

Fackkrossare

Haley har profilerat sig som en stolt ”union buster”, någon som motarbetar fackförbund. Hon säger gärna att hon bär höga klackar för att kunna sparka på facken. South Carolina är den delstat som har lägst organiseringsgrad, bara 1,7 procent, och den är en av flera så kallade ”right to work-states” där lagstiftningen gör det svårare för facken att rekrytera och existera. Haley satsade under sin tid som guvernör mycket på att locka industriföretag både med investeringsstöd, låga löner och löftet om svaga fackförbund. När Volvo 2015 tog beslut om en stor fabrik i delstaten var det en fjäder i hatten för Haley.

Haley vägrade också utvidga sjukvårdsprogrammet för låginkomsttagare, Medicaid, trots att regeringen under Obama skulle stå för nästan all finansiering. 

FN-ambassadör under Trump

Haley lämnade posten som guvernör 2017, två år i förtid, då hon utsågs till USA:s FN-ambassadör av Donald Trump – detta trots att Trump under valrörelsen twittrat att ”folket i South Carolina skäms över Nikki Haley!”. Hon stannade i FN-rollen i knappt två år. När hon avgick hade hon och Trump haft ett fåtal mindre sammandrabbningar men långt ifrån den nivå som många av dem som lämnat hans administration befunnit sig på. Trump kallade henne en ”fantastisk person” som gjort ett ”otroligt jobb”, Haley fortsatte stötta Trump och kallade honom en vän. 

Under årets valrörelse säger Trump att Haley var ”okej” men att han främst erbjöd henne på ambassadörsposten eftersom han ville att hennes andreman i South Carolina, nuvarande guvernör Henry McMaster, skulle ta över hennes post där. 

En perfekt kandidat

Efter FN-jobbet försvann Haley från rampljuset i några år, men det har fortsatt pratas om henne som ett framtida presidentämne – hon är trots allt en kandidat som i dagsläget låter nästan overkligt bra för det republikanska partiet: relativt ung, kvinna, invandrarföräldrar, inte vit, motsätter sig hårdare vapenlagar, har suttit på en politisk topposition i en större delstat. Och givetvis en stark konservativ ideologi, inte minst i ekonomiska frågor. Som guvernör hade Haley tidvis över 80 procent i väljarstöd.

Varför visar då opinionsundersökningar att Haley ligger runt 30 procentenheter efter Trump i South Carolina? Varför stöttar nästan alla delstatens toppolitiker Trump?

Det första skälet: delstatspolitikern Haley gjorde sig ovän med stora delar av det politiska ledarskapet då en av hennes stora frågor som guvernör var att öka transparensen inom politiken. Hon ville se öppna omröstningar och redovisningar av politikers sidoinkomster.

Det andra: Hon vårdade inte ”vänskaperna”. Det säger bland andra Chip Felkel, republikansk konsult och Trumpkritiker till New York Times: ”Hon var bra på ekonomisk utveckling men inte på att odla relationer.” ”Hon glömde vilka som hjälpt henne nå hit.”

Det tredje: Haley är inte särskilt impopulär – det är bara det att Donald Trump är mycket mer omtyckt bland republikanerna. Framför allt väljare som anser att Trump blev bestulen på valsegern 2020 vill se honom och ingen annan i Vita huset.

En ren kampanj

Haley har fört en ren kampanj – med fokus på vad hon vill göra, inte på Trump – där hennes främsta återkommande kritik mot Trump är att han för med sig kaos vilket amerikanska väljare fått nog av. Den senaste månaden har hon dock övergått till vassare kritik, bland annat efter att Trump ifrågasatt varför hennes make Michael inte synts på kampanjmötena. Yrkesmilitären Michael Haley befinner sig i Djibouti på ett årslångt uppdrag, påpekade Haley och tog tillfället i akt att lansera en kampanjvideo där Trumps lämplighet som överbefälhavare ifrågasätts.

Haley har också kritiserat Trumps försök att ta ett hårdare grepp om Republikanernas nationella organisation RNC, samt hans uppmuntran till Vladimir Putin att attackera europeiska länder som inte lägger minst två procent av BNP på sin militär. Efter Aleksej Navalnyj rapporterats död har hon även pressat Trump på ett svar om ifall han anser att Putin bär ansvar för oppositionspolitikerns död.

Sista striden?

Haley har förlorat i de tre första primärvalen i Iowa, New Hampshire och Nevada. Blir South Carolina Haleys sista strid? Gör hon inte bättre ifrån sig än vad opinionsundersökningarna visar får hon svårt att motivera en fortsättning. Själv har hon sagt att hon ska fortsätta över ”Super Tuesday”, första tisdagen i mars då hela 15 delstater och ett territoriums primärval avgörs på samma dag. Donald Trump har en betryggande ledning i dem alla. Vad är då meningen med att fortsätta för Haley? Kanske är det redan nu en satsning på 2028, att visa väljarna att hon är en klar tvåa bakom Donald Trump – en motståndare som hon slipper om fyra år.