Grunden till konflikten ligger i att Netanyahus ultrakonservativa regering anser att landets högsta domstol har för stor makt gentemot parlamentet Knesset. Drivande är justitieminister Yariv Levin och Simcha Dan Rothman, ledare för Tkuma, ett sionistiskt parti på yttersta högerkanten, som bägge upprörs över att domstolen alltför ofta dömer till israeliska bosättares nackdel eller ställer sig i vägen för ett effektivt styre av landet.
För att komma till rätta med denna ”orättvisa” har regeringen föreslagit att det ska räcka med en enkel majoritet i Knesset för att beslut tagna av högsta domstolen ska kunna ogiltigförklaras och att regeringen också ska ha utökade befogenheter när det gäller vilka domare som ska sitta i högsta domstolen.
– Vi går till valurnorna, röstar, och gång efter gång så är det människor som vi inte röstat fram som till slut är de som bestämmer, sade Yariv Levin enligt CNN i början av januari med udden riktad mot högsta domstolen när lagförslagen presenterades.
Utöver dessa förslag har stark kritik också väckts mot det beslut som Knesset klubbade igenom i torsdags och som minskar möjligheterna att sparka en premiärminister som anses olämplig på posten. Efter omröstningen i torsdags ska endast orsaker kopplade till psykisk och fysisk ohälsa kunna ligga till grund för att skilja regeringschefen från ämbetet.
Riskerar landets demokrati
Kritiken mot allt detta har inte varit nådig.
Dels har det klubbade beslutet att stärka premiärministerns ställning pekats ut som ett sätt för Netanyahu att sitta kvar vid makten, även om han förlorar den pågående rättegång där han står åtalad för korruption.
Dels har det uppmärksammats att förändringarna som handlar om högsta domstolens försvagade ställning kan komma att begränsa både israelers och palestiniers möjlighet att få sina rättigheter gentemot staten prövade och tillgodosedda. CNN påminner till exempel om ett fall förra året då högsta domstolen stoppade vräkningen av palestinska familjer i Sheik Jarrah i östra Jerusalem, det vill säga i ett område som judiska bosättare försökt hävda vara deras.
Generalstrejk utlyst
Kritikerna verkar ha folket med sig. Enligt en opinionsundersökning i februari genomförd av oberoende Israel Democracy Institute vill en klar majoritet av tillfrågade – 72 procent – att en kompromiss nås avseende reformförslagen. Dessutom anser 66 procent att högsta domstolen fortsatt ska ha makt att godkänna eller underkänna lagförslag och 63 procent att nuvarande ordning vid tillsättningar av domare ska behållas.
I helgen fick politikerna också känna på folkets vrede. Efter att Benjamin Netanyahu sparkat sin försvarsminister Yoav Gallant – som uppmanat regeringen att backa från sina reformplaner – gick tiotusentals israeler ut på gatorna för att demonstrera. Samtidigt aviserade en grupp universitet att de går ut i strejk om regeringen går vidare med en reform som kommer att urholka landets demokrati. Kort därefter anslöt sig företrädare för näringsliv, landets advokatsamfund, den israeliska hitech-sektorn och fackförbund till generalstrejken.
I skrivande stund verkar det som att Netanyahu kommer backa från reformförslaget. På detta har landets minister för landets säkerhet Itamar Ben-Gvir, en känd högerextremist, svarat att han kommer att avgå om Netanyahu ger efter för protesterna.
