Det redan spända läget i Mellanöstern har skruvats åt ytterligare sedan Donald Trump förra veckan meddelade att USA ska dra sig ur kärnvapenavtalet med Iran. Det innebär en viktig politisk seger för Israels starke man, premiärminister Benjamin Netanyahu, som i ett uttalande tackade den amerikanska presidenten för hans ”modiga åtagande”. Ett amerikanskt avhopp har varit starkt påhejat från israeliskt håll och Benjamin Netanyahu har försökt övertyga det internationella samfundet om att Iran har brutit mot avtalet, något som dock har tillbakavisats av den Internationella atomenergimyndigheten (IAEA).
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Trump ger Israel fria tyglar”
Samtidigt som världens blickar riktas mot dramat på den internationella scenen pågår försök till att åstadkomma omvälvande förändringar inom Israel, landet som av många beskrivs som ”Mellanösterns enda demokrati”.
Enligt den israeliska journalisten Gideon Levy från tidningen Haaretz leder Israels högerregering, med Benjamin Netanyahu i spetsen, landet i riktning mot ett allt mer auktoritärt håll.
– Jag tror att Netanyahus självförtroende har ökat under hans senaste mandatperiod. Han har tappat mycket av den återhållsamhet han haft tidigare. Delvis beror det på att Donald Trump valdes in som president i USA, vilket ger Israel fria händer att mer eller mindre göra vad man vill.
Anklagas för korruption
Benjamin Netanyahu har suttit på makten oavbrutet sedan 2009 och har även varit premiärminister en gång tidigare, under andra hälften av 90-talet. Han är partiledare för högerpartiet Likud och leder sedan 2015 en koalitionsregering med andra höger- och extremhögerpartier. Och trots att den israeliska polisen nyligen rekommenderat att han åtalas för två fall av korruption ser hans popularitet ut att vara ohotad.
– Stödet för Netanyahu blir allt starkare. Den allmänna stämningen i Israel är väldigt högerinriktad, mycket nationalistisk och militaristisk. Det bygger på många år av uppvigling, hjärntvätt och en brist på alternativt ledarskap, säger Gideon Levy.
Kontroversiella deporationer
Den nationalistiska stämningen har bland annat inneburit ödesdigra konsekvenser för flyktingar och andra migranter som söker sig till Israel. De senaste nio åren har till exempel endast 0,09 procent av asylsökande i Israel beviljats asyl, rapporterar Haaretz. Tidigare i år avslöjades också en plan för att tvångsdeportera de runt 37 000 flyktingar från Sudan och Eritrea som befinner sig i Israel, och som av ledande israeliska politiker kallas för ”infiltratörer”. Flyktingarna gavs valet att bege sig till ett ”tredje land” i Afrika eller sättas i fängelse på obestämd tid.
Högsta domstolen upphävde dock planen och FN:s flyktingorganisation UNHCR ingrep genom att förhandla fram en uppgörelse med Israel om att drygt 16 000 av flyktingarna istället skulle tas emot av Kanada och europeiska länder medan andra skulle få stanna kvar. Men bara dagar senare meddelade Benjamin Netanyahu att det inte blir av.
– Jag har lyssnat noga på de många kommentarerna om avtalet. Som en följd av det, och efter att jag vägt fördelar och nackdelar, bestämde jag mig för att upphäva uppgörelsen, sa han i ett uttalande.
Samtidigt har högsta domstolens ingripande gett bränsle till en maktkamp med regeringen. Nu vill regeringspartierna införa en lag som gör det möjligt för det israeliska parlamentet, Knesset, att återinföra lagar som högsta domstolen har bedömt som författningsvidriga.
– Det är ett sätt att neutralisera högsta domstolen och inget Netanyahu skulle ha vågat göra för fem år sedan. Det saknar motstycke bland demokratier, säger Gideon Levy.
Regeringen har även försökt driva fram annan lagstiftning som enligt kritiker hotar den israeliska demokratin. ”Lagen om den judiska nationalstaten” gick till en första av tre omröstningar i Knesset tidigare den här månaden. Om en konflikt mellan landets judiska identitet och demokratiska värderingar uppstår i domstol ska den första få företräde, enligt det ursprungliga lagförslaget som dessutom föreslogs få högre status än författningslagarna. Parlamentet stödde delar av lagförslaget, bland annat den som tillåter bildandet av heljudiska bostadsområden.
För tillfället ser lagförslaget dock ut att läggas på hyllan men lagstiftningsprocessen kommer eventuellt att återupptas efter de nationella valen 2019.
Vill inte fredsförhandla
Enligt Gideon Levy har den nuvarande israeliska regeringen siktet inställt på en apartheidstat.
– Det är målet och det är vad som kommer att ske. Ta den israeliska ockupationen av palestinska territorier – Netanyahu ifrågasätter om det överhuvudtaget handlar om ockupation. Han har uppenbarligen ingen intention att påbörja fredsförhandlingar. Kampen mot det juridiska systemet handlar om att avlägsna hinder för att annektera de palestinska territorierna och skapa en stor stat med två olika uppsättningar rättigheter för de olika folken.
Inom Israel är motståndet mot den här utvecklingen minimal, menar Gideon Levy.
– Vänstern existerar knappt. Den har alltid varit svag och de senaste 15 åren har den tappat sin identitet. Skillnader existerar knappt mellan Likud och Israeliska arbetarpartiet när det gäller viktiga frågor, till exempel ockupationen.
