– Det signalerar ett klart missnöje över hur Netanyahu har skött det här kriget. Framför allt tror jag att det handlar om vägen framåt. Biden är kritisk till just det, att det inte finns en tydlig väg framåt och att Netanyahu motsätter sig alla typer av lösningar som USA föreslår, säger Anders Persson, statsvetare på Linnéuniversitetet och expert på Israel-Palestinakonflikten.

Tålamodet tryter

John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, har tonat ner situationen och menar att den uteblivna kontakten inte säger något om relationen mellan Biden och Netanyahu. Men alla håller inte med om det. En anonym tjänsteman säger till den amerikanska mediesajten Axios att ”Situationen är dålig och vi är fast. Presidentens tålamod håller på att ta slut”. Anders Persson tror dock inte att konflikten är så stor att det amerikanska stödet till Israel kommer att upphöra.

– Relationen är djupare än så. Under Netanyahus tid är det egentligen inte ovanligt med konflikter, han har haft det i olika grad med alla amerikanska presidenter han suttit samtidigt som, säger Anders Persson.

Inte heller Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet, tror att USA skulle dra tillbaka sitt stöd.

– Nej, det finns inte på kartan. Men det är uppenbart att den israeliska regeringens synsätt inte överensstämmer med den amerikanska idén om vad som ska hända, säger hon.  

Fortsätter dialogen att utebli mellan de två presidenterna kan det dock få konsekvenser, tror Isabell Schierenbeck.

– Om kommunikationen inte fungerar, om de inte kan föra samtal, så försämras möjligheterna för amerikanerna att trycka på för tillfällig eller permanent vapenvila. Brister förtroendet mellan länderna försvåras den typen av samtal, säger hon.  

Svarar inte i telefon

Men det är inte bara relationen med USA som är knackig. I en intervju med Aljazeera säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres att han inte har pratat med Netanyahu på tre månader.

– Jag har bett att få prata med honom, men än så länge har mina telefonsamtal inte besvarats.

Isabell Schierenbeck menar att osämjan mellan FN och Israel dels är historisk, och dels att det från Israels sida tidigt i kriget tolkades som Guterres tog ställning för palestinierna.

– När Guterres gick ut med sin första kommentar fördömde han inte enbart attacken den 7 oktober. Det var inte bra för relationen, säger hon.

Men att FN inte lär ha en betydande roll i kriget är egentligen inte särskilt förvånande, enligt Anders Persson.

– USA och Israel har alltid haft som strategi att försöka lösa konflikten mellan Israel och Palestina utanför FN-systemet. Det är ganska väntat att Israel inte prioriterar FN nu.

Totalt kaos

Oavsett menar både Anders Persson och Isabell Schierenbeck att Netanyahus minskade kontakter med omvärlden kan ses som att han blivit mer isolerad. Och inte minst, mer pressad.

– Israel är mer isolerade och har allt mindre stöd. De har fortfarande nära relationer, men sämre. Solidariteten nu är mindre än vad den var i början, säger Anders Persson.

För Netanyahus del kommer pressen också inifrån.

– Det finns en väldigt splittring även inom Israel. Delar av krigskabinettet har till exempel en annan syn än Netanyahu och regeringen. Bara häromdagen gick en högt uppsatt militär inom kabinettet ut i en intervju och talade väldigt tydligt för vapenvila för att få loss gisslan och att han vill se ett nyval. Det är på många sätt totalt kaos inom Israel. Netanyahu ställs mot väggen, både internt och internationellt, säger Isabell Schierenbeck.