På flera håll väcks nu farhågor om en upptrappning i Syrien. Donald Trump gick till val på att inte engagera sig utomlands och har varit skeptisk till Natosamarbetet. Hans ”America first”-linje gör att attacken kom oväntat, det menar Dag Blanck som är professor vid institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
– Att USA agerade i Syrien var oväntat, Trumps linje hade ju varit tvärtom mot den interventionistiska linjen som Hillary Clinton och Barack Obama stod för, och som egentligen alla presidenter sedan Andra världskriget stått för. Det som snarare har oroat många är att Trump skulle vilja dra tillbaka USA från den starka position som man har haft på världsscenen, säger han.
Många frågar sig nu om även Trump kommer sälla sig till raden av amerikanska krigspresidenter. Efter de två världskrigen, där USA spelade betydande roller, hoppades världen på att eran av krig var över. Så blev det inte.
Redan fem år efter Andra världskrigets slut beordrade president Harry S. Truman soldater till Koreahalvön. Samtidigt började USA aktivt stödja de franska trupper som utkämpade krig i Indokina. Den konflikten utvecklades till det 20 år långa Vietnamkriget som de två efterföljande presidenterna Lyndon B. Johnsson och Richard Nixon fick ärva.
Stoppa kommunismen
Under hela Kalla kriget angavs som anledning till de amerikanska interventionerna att kommunismens spridning skulle stoppas.
Men även efter att ”det onda imperiet” fallit fortsatte de militära interventionerna. George Bush den äldre var en vän av internationella konventioner, men hamnade ändå i krig. Bill Clinton bombade Serbien och Bush gick in i Irak. Det är inte bara världsherravälde som är anledningen till att presidenterna ger sig ut i fält, det menar Dag Blanck.
– Det finns en imperialistisk maktdimension av amerikansk utrikespolitik, som vi såg under till exempel Vietnamkriget och under Bush i Irakkriget. Men sedan finns också en idealistisk sida som Barack Obama delvis stod för, att bevara demokratin, inte bara av maktskäl utan av en ideologisk anledning, säger han.
Och han får medhåll av chefen för Utrikespolitiska institutet Mats Karlsson. Han pekar på det ironiska i att flera presidenter som gått till val på att dra sig ur internationella åtaganden men kommit att göra motsatsen.
– Det är inte en enda typ av utrikespolitik som bedrivs i USA, utan presidenterna följer flera olika traditioner. Dessutom är historien väldigt ironisk. George W. Bush, gick till val på en politik som ville dra USA bort från nationsbyggande och engagemang i fjärran länder, men sedan kom han inom kort att stå för krigen i både Afghanistan och Irak – som mer än något annat bröt upp den ordning som vi har försökt skapa sedan 1948 och ännu mer efter 1989, säger Mats Karlsson.
Obama ville dra sig ur
Barack Obama sa att han ville avsluta engagemangen i Afghanistan och Irak för att USA skulle kunna fokusera på att bygga en global ordning och bygga det egna landet.
– Det var Obamas politik, men det var mycket svårare att dra sig ur, och världen går vidare, säger Mats Karlsson.
Donald Trump passar inte in i någon av de stora amerikanska traditionerna inom utrikespolitiken, menar Mats Karlsson. Detta blir bland annat tydligt i skillnaden mellan utrikesminister Rex Tillerssons försök att bedriva politik och presidentens eget agerande. Men det är svårt att generalisera om orsakerna bakom invasioner och krig, menar Mats Karlsson, och pekar just på George W Bushs ödesdigra beslut att invadera Irak 2003.
– Hans retorik var en annan än Trumps, och det visar att det inte egentligen finns en enda gemensam nämnare bland amerikanska presidenter. De följer olika traditioner som finns inom landet, och sedan händer saker i omvärlden och då får man se vad de står för, säger Mats Karlsson.
Dag Blanck på institutet för Nordamerikastudier tror att det är osannolikt att Trump går in med trupp i Syrien.
Har Trump något inrikespolitiskt att vinna på att gå in i Syrien?
– Hans kärnväljare gillar det inte, till dem har han sagt att USA inte skulle göra den här typen av aktioner. Det skulle i så fall tilltala de mer traditionella republikanerna som vill att USA ska spela en dominant roll i världspolitiken. Men de tillhör också den skolan som inte vill att man ska gå in utan att ha en väg ut, en ”exit-strategy”. Men det är svårt att se en sådan utväg i Syrien, säger Dag Blanck.
Att flytta fokus utomlands genom ett krig, kan det bli en strategi för Trump?
– Det är ju en klassisk metod, men det skulle ju kräva en ganska omfattande insats. Jag skulle bli förvånad om det är det som driver honom just nu.
Varför startar i princip alla presidenter krig, trots att de ofta lovar att inte lägga sig i fler konflikter?
– USA är en supermakt, och det gör det svårt för landet att inte agera. Ibland är USA det enda landet som har den militära och politiska kraften att agera, och det är väldigt svårt att sitta passiv när man är det dominerande landet, säger Dag Blanck.
– Det är väldigt osannolikt att han skulle sätta in trupp i Syrien. Då återstår andra medel, som till exempel flygattacker som man ju använt tidigare.