Det innebär att alla telefonsamtal, sms, mejl, chattmeddelanden eller bilder som laddats upp i molntjänster kommer att läsas av i realtid av utomstående part – även från krypteringstjänster.
EU vill nämligen tvinga tech- och internetföretagen att dela data som användare skapar, till skillnad från idag när branschen aktörer endast uppmanas att rapportera misstänkta sexualbrott.
”Åsidosätter FN”
Men privacy-förespråkare anser att förslaget, som de kallar för “chat control”, är integritetskränkande och strider mot FN:s demokratiska principer.
– Man åsidosätter FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och rätten till privatliv. Det borde man inte ta lättvindigt på, säger Jan Jonsson, vd för Mullvad, som erbjuder vpn-uppkoppling till företag och privatkunder.
Frågan har drivits av EU-kommissionären Ylva Johansson i Bryssel. Hon skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet i maj förra året att det handlar om att söka efter “bilder, filmer på sexbrott mot barn och inget annat” och att även “övergrepp på barn som skickas i krypterad kommunikation ska kunna hittas”.
Enligt Jan Jonsson kommer avlyssningstekniken bestå av en automatiserad AI-sökmotor som ska spåra och reagera på sexuellt innehåll av barn. Men han ser stora risker med att sökfunktionen kan manipuleras när den får tillgång till all datatrafik i samhället.
– Det man egentligen säger är att ingen kommunikation får vara hemlig för den här sökmotorn. Faran blir att man kommer att ha världens mest perfekta massövervakningsmaskin på plats, som även kan användas till något annat än att leta efter sexbrott mot barn.
Förövare kan dölja
Privacy-aktivisten och datavetaren Alexander Hanff arbetar som konsult i digitala integritetsfrågor, och driver en kampanj mot ett införandet av EU-fördraget. Han blev själv utsatt för sexuella övergrepp som barn under uppväxten i en förort till brittiska Ipswich i östra England.
Han anser att lagen inte kommer att hjälpa barn som utnyttjas sexuellt på nätet eftersom lagen endast är avsedd för lagliga kommunikations- och datatjänster.
– Förövare kommer fortsätta använda krypterad kommunikation men dolt under jorden, och ta till alla möjliga vägar för att inte bli avslöjade. Lagen kommer inte ha någon effekt. Det som kommer hända är att oskyldiga blir övervakade, säger han.
2014 dömdes tre tidigare lärare i brittisk domstol från Alexander Hanffs grundskola i ett pedofilimål som omfattande 27 överlevare som var pojkar vid tiden då övergreppen pågick under 1980- och 1990-talen. Fallet väckte stor medial uppmärksamhet i Storbritannien och tog sin början efter att Alexander Hanff gick ut offentligt med sin historia.
Ecpat är positiva
Alexander Hanff vill istället se satsningar på mer sofistikerade förebyggande åtgärder och fler sekretesskyddade kanaler som barn kan använda för att våga träda fram och berätta om vad de utsätts för.
– EU behöver lägga mer resurser på att ta fram lagförslag som baseras på akademisk forskning om människor som begår övergrepp och hur brotten ska förebyggas. Du måste ha i minnet att sexövergrepp är lika gammalt som samhället i sig.
Organisationen Ecpat som arbetar mot alla former av sexuell exploatering av barn har kommit med inspel i arbetsprocessen i Bryssel, berättar barnrättsjuristen Susanna Eriksson. Hon tycker att de digitala privacy-förespråkarna missar omfattningen av sexualbrott mot barn på nätet och svårigheterna med att komma åt förövare och spridninge.
Eftersom nuvarande lagstiftning baseras på frivilligt samarbete från företag som tillhandahåller digitala kommunikationstjänster är den bristfällig, anser hon.
– Företagen vill ju själva inte ha det här materialet på sina sidor.
– Förslaget innebär att alla internetföretag blir skyldiga att göra en riskbedömning. Finns det en signifikant risk att barn utsätts för sexuell exploatering, antingen i form av spridning av material eller grooming på deras tjänst – då måste företaget göra riskminimerande åtgärder och rapportera det här till nationell myndighet.
Enligt henne är det först då som berörd nationell myndighet kan vända sig till EU-ländernas nationella domstolar och begära en spårningsorder av innehållet.
Skarpt förslag i höst
Susanna Eriksson delar inte uppfattningen att förordningen skulle begränsa den personliga integriteten på nätet ytterligare eftersom det redan finns spårningsteknik, kallad hashing, som används av företagen.
Problemet är dessutom oerhört omfattande, säger Susanna Eriksson. Som en fingervisning tog det amerikanska rapportcentret för sexövergrepp, NCMEC, emot cirka 85 miljoner filer på sexexploatering av barn bara under 2021,
– Och det är bara det som upptäcks. Vi vet att konsekvenserna blir förödande för barn som finns i material som sprids. Och kan gå så långt som till suicid, säger hon.
Hennes oro handlar snarare om att arbetet med att stoppa spridning av barnpornografi på nätet kommer att bromsas av byråkrati när integritetsskyddet ska värnas vid införande av ett nytt EU-fördrag.
– För att det är så otroligt viktigt med tidsfaktorn, att det går fort att få bort materialet innan det får större spridning, säger hon.
I höst väntas EU-kommissionen lägga fram förslaget om en ny dataförordning till EU-parlamentet.
Dagens ETC har söket EU-kommissionären Ylva Johansson för en kommentar.
