När Kinas ekonomi svajar tvingas fertila kvinnor ”rädda nationen”

De röda generna

Problemet är att det inte verkar fungera.

2023 sjönk barnafödandet i Kina för sjunde året i rad och befolkningen minskade för andra året i rad. 2024 ökade barnafödandet marginellt från rekordlåga nivåer men ökningen är inte tillräcklig för att utgöra ett trendbrott - allt enligt Kinas egna siffror.

I ett tal till kvinnoförbundet ”Hela Kina” 2023 uppmanade president Xi Jinping organisationen att ”aktivt främja en ny kultur för äktenskap och barnafödande, stärka vägledningen av unga människors syn på äktenskap, föräldraskap och familj, samt driva politik som stödjer barnafödande”. Detta för att ”föra de röda generna vidare”. 

Mamma Xiao Chun, 36, är nöjd med ett barn, säger hon. Och hon döljer inte att det beror på att hon fick en son: charmören Kai, ett år.

– Jag skulle naturligtvis älska en liten flicka men en pojke är bra för framtiden och det är dyrt att ha barn, det får räcka nu. Jag är ingen ungdom längre, säger hon.

Ogifta kvinnor – ett hot

Traditionellt i Kina är det pojkar och inte flickor som bär ansvaret att sörja för sina föräldrar när de blir gamla.

Xiaos man, Chen, som inte vill vara med på bild, säger att han håller med. Han tycker inte att alla familjer nödvändigtvis måste skaffa tre barn utan att fler par borde ”ta sitt ansvar” och skaffa åtminstone ett. Som det ser ut idag väljer istället allt fler kineser bort barn.

Wang Wai är 23 och säger att hon inte har några planer alls på att bilda familj eller ens gifta sig.

– Det är ett för stort ansvar och kostar mycket pengar. Jag tror att jag kan hjälpa mitt land genom att studera och forska, alla behöver inte ha en familj. Låt de som vill skaffa barn och vi som har andra planer göra vårt bästa för landet, säger hon.

Kvinnor som når 27 års ålder utan att gifta sig hånas utbrett i Kina som “Shen-nu” eller “överblivna kvinnor”. Att inte ha gift sig vid den åldern anses till och med utgöra ett hot mot samhällsbygget.

Men Wang Wai tycks inte bekymrad utan verkar vara ett resultat av den icke-könsdiskriminerande massutbildningspolitiken där hon, som snart är klar biolog, anser sig bidra genom arbete och expertis.

– Kina behöver mig i framtiden, säger hon.

Hoppas på en pojke

Feminismen ökar och barnafödandet sjunker bland storstädernas högutbildade kvinnor.

Den kinesiska regeringen har det senaste decenniet infört en rad olika åtgärder för att motverka den låga födelsekvoten, bland annat skatteförmåner, billigare bostäder och ekonomiska incitament.

Trots dessa ”positiva påtryckningar” har Kinas födelsekvot fortsatt vara låg. Enligt Yuwa population research institute är Kina dessutom fortfarande ett av de dyraste länderna i världen att uppfostra barn i, och ekonomiska bekymmer avskräcker många från att skaffa barn.

Zihan och Mei har bara en dotter, Zhen, elva månader. De vill ha ett till barn och ”hoppas på en pojke”, samt ekonomiskt stöd från regeringen.

– Om ekonomin tillåter och vi får en flicka till kanske vi försöker en tredje gång. Det är bra att möjligheten finns.

Mäns rätt till fortplantning

Kina är dock inte främmande för tvångsmässiga åtgärder. När skattelättnader, förlängd föräldraledighet och bidrag inte hjälper finns andra metoder för att pressa kvinnor till barnafödande, inklusive restriktioner på reproduktiva rättigheter och tillgång till aborter.

2018 införde Jiangxi-provinsen i östra Kina en policy som kräver att alla som vill avsluta en graviditet efter 14 veckor måste bevisa att ingreppet är medicinskt nödvändigt och få underskrifter från tre läkare.

I augusti 2022 inkluderade den nya födelsefrämjande planen från Nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheten (NHC) ett direktiv om att ”minska aborter som inte är medicinskt nödvändiga”. I november 2022 förbjöd Kinas nationella läkemedelsmyndighet nätförsäljning av abortpiller och i februari 2023 beslutade en domstol i Chengdu att avbrytande av graviditet utan makens godkännande eller ”legitima skäl” är ett brott mot “mäns rätt till fortplantning”. 

Detta urholkade tidigare praxis och begränsade många kvinnor tillgång till abort, särskilt då gifta kvinnor som inte får fatta beslut självständigt.

Det rapporteras också av Human Rights Watch, New York Times, samt i sociala medier att ”Kinas nationella familjeplanerarförening” har inlett dörrknackningskampanjer för att förhöra sig om kvinnors menscykler och registrera unga pars ”familjebyggarplaner”.

Trafficking och etnisk rensning

Bland de grövre praktikerna rapporterade av Human Rights Watch och Amnesty International finns omfattande fall av trafficking från närliggande Myanmar där fattiga kvinnor tvingas till Kina för att föda barn till kinesiska män och sedan utvisas – utan barnet.

Och medan kinesiska kvinnor och män överlag pressas att föda fler barn kommer återkommande rapporter om att kvinnor ur den muslimska uiguriska minoriteten tvångssteriliseras eller tvingas till abort i Xinjiangprovinsen. Detta rapporterar bland andra Human Rights Watch, Amnesty International, den tyska minoritetsforskaren Adrian Zenz samt ett stort antal av de som flytt från de så kallade ”omskolningslägren”.

Att som Xi Jinping nu pressa kinesiska kvinnor till traditionella familjevärderingar och barnafödande bryter mot kommunistpartiets historiska idé om att alla, män och kvinnor, ska arbeta jämställt i nationens tjänst.

– Vi måste främja en barnafödande kultur, sade presidenten till Kvinnoförbundet 2023 och bröt därmed med den kommunistiska synen på “kamratskap”

I ljuset av tullkriget med USA visar nu regimen tecken på att vilja begränsa kvinnors kroppsliga frihet ytterligare med hjälp av såväl ekonomiska incitament som utökade, repressiva åtgärder.

– Vi behöver ta fler, omfattande steg för att skydda befolkningens säkerhet, flaggade Xi Jingping i slutet av 2024 till Kommunistpartiets egna tidning.