Sveriges regering har gått långt för att förmå Turkiets auktoritära president Recep Tayyip Erdogan att godkänna också det svenska Natomedlemskapet. Alldeles för långt, säger både rutinerade diplomater och Turkietkännare, när politikerna hela tiden försökt blidka Erdogan med uttalanden och eftergiftspolitik. Regeringen har slagit den kritiken ifrån sig.

Men nere i Bryssel är EU:s Turkietrapportör, den spanske EU-parlamentarikern Nacho Sánchez Amor, av ungefär samma åsikt. Dagens ETC möter honom i parlamentet en eftermiddag efter plenum.

– Både Sveriges förra och nuvarande regering har agerat precis som vilken demokrati som helst skulle göra. Det finns ett problem, så man skickar en diplomatisk delegation för att prata om saken. Men i det här fallet har man kommit till ett land där reglerna fungerar väldigt annorlunda, säger Nacho Sánchez Amor, från det spanska socialistpartiet PSOE.

”Bryr sig inte om Sverige”

Varningen han gett Sverige en längre tid nu är att Erdogan bara utnyttjar frågan om Nato­medlemskapet för att gynna sina egna politiska intressen. Det är inte första gången. När Nato utvecklade sin nya försvarsplan för Östersjöområdet i fjol gjorde Erdogan samma sak, och blockerade arbetet bara för att driva igenom en radikal policyförändring av hur man ska betrakta terrorism som koncept.

– Han fortsätter bara med sin agenda. Det handlar dels om att hitta bränsle till den nationalistiska inrikespolitiken, dels om att sända ett budskap till andra Natomedlemmar om att man inte kan ta Turkiet för givet. Han har agerat likadant kring Libyen, Syrien, Irak, Cypern och Nagorno-Karabach, säger Nacho Sánchez Amor.

– Erdogan bryr sig inte om Sverige. Men Sverige har blivit Erdogans offer eftersom det finns kurdiska politiker och grupper hos er, och de grupperna är väldigt aktiva politiskt.

Maktspel i sandlådan

Turkietrapportören ser också att den turkiske presidenten sysslar med en typ av maktspel som befinner sig på sandlåde­nivå. Erdogan vill visa sina väljare att han kan få politiker i väst, som enligt hans utsago brukar ”förminska” Turkiet, att vika sig för hans vilja.

– Det är väldigt barnsligt jämfört med den politik vi vanligtvis för i Europa. Men så här ser den turkiska regeringens narrativ ut.

Lika barnsligt har det varit när turkiska regeringsrepresent­anter velat läxa upp Sverige om innebörden av demokrati, i samband med kraven om att få påstådda ”terrorister” utlämnade till Turkiet. Hela världen känner ju till vilka oerhörda problem Turkiet har gällande respekten för rättsstaten och mänskliga rättigheter.

– Det är inte Sverige som måste sänka sin demokratiska tröskel. Det är Turkiet som så tydligt som möjligt måste närma sig den svenska demokratin.

Men vad ska man då tänka om regeringen Kristerssons uttalanden under Natoprocessen, om att Turkiet ändå är att betrakta som en demokrati?

Nacho Sánchez Amor fnyser, frustar och får ett upprört ansiktsuttryck.

– Turkiet har aldrig varit en fullfjädrad demokrati. Turkiet har haft några perioder när det kommit reformer och funnits en politisk vilja att närma sig europeiska principer. Men idag har detta helt övergivits. Idag beskriver vi i EU-parlamentet Turkiet som ett auktoritärt presidentsystem. Att påstå att ett land är demokratiskt bara för att det arrangeras val där, det är fullständigt fel.

”Trötta ut Erdogan”

Sveriges regering har gett upphov till stor förvirring med ett sådant påstående, enligt Turkietrapportören. Istället borde man ha lagt kraft på att fördöma turkiska diplomaters och regeringsrepresentanters beskrivning av att det finns kurdiska ”terrorister” i den svenska riksdagen, som ett oacceptabelt beteende.

Det har man inte gjort. Istället har man begått fler misstag, exempelvis genom att börja sudda ut gränserna mellan det kurdiska PKK, som står med på EU:s terrorlista, och syriskkurdiska organisationer som resten av Nato har samarbetat med.

Vad ser du som lösningen för Sverige?

– Tja, det turkiska parlamentet är helt meningslöst. Det saknar helt kontroll och lagstiftande makt. Jag tror den enda lösningen är att trötta ut Erdogan och låta honom framställa det som att han ändå vunnit en seger, på något sätt.

Två minuters promenad från EU-parlamentet träffar Dagens ETC Devris Çimen som är Bryssel­representant för det prokurdiska HDP, som är Turkiets näst största oppositionsparti. Han håller med om att Sverige har fallit offer för Erdogan på grund av den svenskkurdiska diasporan. Men han tror att den turkiske presidenten vill skapa mer långsiktiga problem för kurderna genom att måla ut dem som ett problem för Sverige. Precis som Turkiet gjorde efter att kurdiska PKK felaktigt anklagades för att ha mördat Olof Palme.

Sverige har gått i fällan

Devris Çimen menar att Sverige varit naivt som gått i Erdogans fälla under Natoprocessen.

– Erdogan är inte en demokrat, men Sverige har ändå accepterat hans krav som att han är en legitim förhandlingspartner. På det sättet har Erdogan kunnat driva på sin agenda. Han vill att den svenska staten ska kriminalisera kurderna. På grund av det har Sverige nu också fått ett kurdiskt problem, tack vare Erdogan.

Här i Bryssel, precis som i Sverige och Turkiet, har kurder förväntat sig av Sverige att stå emot de turkiska kraven, som främst riktar in sig på kurderna. Den svenska regeringsretoriken och den mycket tuffare, nya terrorlagen som förväntas träda i kraft 1 juni tyder på att man istället viker sig för trycket, menar Devris Çimen.

– Sverige har länge varit känt för att man följer goda, universella värderingar. Men man kan inte fortsätta göra det och på samma gång offra en folkgrupp bara för att en annan stat begär det. Bilden av Sverige har tagit skada av den här processen.