För den förtryckta folkgruppen rohingyer är förhållanden fortsatt mycket svåra. För sex år sedan, augusti 2017, inledde militären en våldsam offensiv mot rohingyerna, tusentals dödades och nära en miljon tvingades fly till Bangladesh. En FN-utredningen slog fast att rohingyerna hade utsatts för folkmord och landet fälldes av den Internationella domstolen i Haag.

– Rohingyerna är några av, om inte de mest diskriminerade människorna i världen, slog FN:s generalsekreterare Antonio Guterres fast.

Fortfarande lever mer än 600 000 rohingyer under vidriga förhållanden i överfulla flyktingläger i Bangladesh. De kan inte heller återvända till Myanmar, antingen stoppas de vid gränsen eller också möts de av ny diskriminering och inspärrning.

Inom Myanmar har 135 000 rohingyer och andra muslimer godtyckligt och utan tidsbegränsning hållits inspärrade i fångläger i över tio år. ETC har besökt ett av dessa enorma läger utanför staden Sittwe i norra Myanmar. Beväpnade vakter bevakar utgångar och ingångar till lägret som inte har medicinsk utrustning att hjälpa sina tusentals invånare.

För övriga rohingyer och andra minoriteter gäller reseförbud inom landet och säkerhetsstyrkor har gripit 1300 rohingyer som försökt fly till Malaysia. De har inga medborgerliga rättigheter eftersom det nya ID-kortssystemet som militären infört identifierar dem och andra minoriteter som utlänningar i sitt eget land.

Militären har också intensifierat förtrycket av hbtq-grupper och kvinnor. Lagstiftningen stadgar upp till 10 års fängelse för de som enligt en samlingsparagraf ”idkar köttsligt umgänge mot naturens ordning”. Militären har inlett en kampanj mot homosexuella, bisexuella och transpersoner som dessutom utsätts för allvarligt våld när de fängslats.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch rapporterar också att kvinnor i allt större utsträckning utsätts för olika typer av trakasserier och förnedring.

De sanktioner som införts mot burmesiska företag, varav de flesta är ägda eller kontrollerade av militären, har inte fått avsedd verkan. Stora transporter lämnar landet via gamla smuggelvägar in till Kina. Den lukrativa oljeutvinningen utanför kusten fungerar fortfarande och via mellanhänder exporteras olja och gas.

I dagarna har EU infört ett sjätte sanktionsprogram som omfattar nio personer inom statsapparaten i Myanmar och sju företag. Det gör att EU:s samlade sanktioner mot landet nu omfattar vapenembargo, förbud av export av kommunikationsutrustning som kan leda till att befolkningen övervakas och en rad andra områden.

I den mån sanktioner fått verkan har Myanmar närmat sig Ryssland. I höstas inbjöds juntaledaren Min Aung Hlaing till Moskva för att träffa Rysslands president Putin. Ryssland är nu militärjuntans närmsta allierade och främsta leverantör av vapen. •